Insändare: Många frågetecken kring sophanteringen

1. Vilka fraktioner skall vara i kärl nr 1 som har tätast tömningsintervall?
2. Hur ofta skall soporna tömmas?
3. Vilka fraktioner skall vara i kärl nr 2 samt tömningsintervall?
4. Hur går det med möjligheten att fortsätta med varmkompost?
5. I dag har vi som har varmkompost mindre sopkärl samt lägre avgift då vi levererar mindre mängd sopor. Kommer vi även fortsättningsvis att slippa betala den högre avgiften?
5. Blir det tillåtet att samsas flera fastighetsägare om ett kärl för kärl nr 2 och därmed få en lägre avgift? Det är ju en omotiverad kostnad att tömma kärl med bara lite på botten.
6. Hur hög är hämtningskostnaden i dag per sopkärl och hämtningstillfälle i?
7. Man skall ju samla in komposterbart material men var skall komposteringen ske?
8. Skall nya sopbilar användas som vid samma hämtningstillfälle kan ta båda kärlen?
9. Många fastigheter har inte möjlighet att i dag härbärgera 2 kärl. För dom som måste anpassa fastigheten, kommer det att finnas ett förenklat byggnadslovsförfarande eller skall man då betala full bygglovsavgift? Garagen är oftast så smala att 2 st 240 liters kärl inte får plats.
10. Vad säger brandmyndigheten och hälsovårdsmyndigheten om att förvara sopkärl i ett garage?
Tidigare var det bestämmelser om att ha ett plåtskåp att förvara sopsäckar i samt krav på ventilation.
11. Om man idag redan har utnyttjat maximal friggebod (alltså maximalt 15 kvm), kan man då göra ytterligare ett utrymme för sopkärlen utan bygglov?

Folke Boman