Insändare: Märkligt att fritids glöms bort

Fritidsgrupperna bara växer men antalet fritidspedagoger ökar inte. Större barngrupper inte bara åsidosätter fritidspedagogikens syfte utan kan även vara en säkerhets- och hälsorisk.

Barngrupperna på fritids i landet är i genomsnitt drygt dubbelt så stora i dag jämfört med 1980 och det går nästan tre gånger så många barn per vuxen! En annan siffra från Skolverket är att antalet elever på svenska fritids ökat med 25 procent sedan 2003

I Vena Skola är det till hösten 37 barn inskrivna på fritids, de har två pedagoger som gör ett kanonjobb, men de kan ju inte trolla! Svaret från ansvariga är att alla 37 barn inte kommer vara där samtidigt, men även om det är 30 barn är det alldeles för lite personal. Om det är en regnig dag tvingas man dessutom vara i trånga lokaler, där det står avfuktare och hela tiden snurrar. Ute är det också nästan omöjligt för personal att överblicka hela området.

Fritidshemmen har svårt att garantera barnens säkerhet. Barn och personal utsätts för trängsel, hög ljudnivå och konflikter. Fritidshemmet är förvaring snarare än en utvecklande verksamhet. I rapporten från Kommunal kan man också läsa att var tredje förälder är orolig för sitt barn när det är på fritidshemmet och hälften känner press att hämta tidigt.

Ett bra fritidshem kan medverka till att ge alla barn samma livschanser. Men då måste det politiska göra sitt. Det är dags att vi satsar på fritidsen, givetvis för barn, personal och föräldrar, men även för skolans skull.

För att stoppa svenska skolkrisen behövs förstås satsningar i klassrummen, men fritidshemmen, som ska stödja skolverksamheten, har helt klart behandlats illa alldeles för länge. Politikerna måste, NU, diskutera fritids roll och sedan snabbt gå från ord till handling.

Emil Elofsson,
Vena