Frågan om renoveringsbehovet har belysts i artiklar både av Krister Torenfält, kommunledningen, mig själv och inte minst av elever vid Vimmerby Gymnasium i fredagens tidning. Om vi vill uppmuntra våra elever till studier och förkovran, så kan vi inte nöja oss med en arbetsmiljö som motverkar detta genom dålig ventilation och syrefattig luft, som ger huvudvärk och koncentrationssvårigheter. I många år har vi fått höra att vi i Vimmerby inte satsar på våra ungdomar. Och vad ska de tro, om vi inte är beredda att lyfta standarden till en anständig nivå i de nedslitna och föga ändamålsenliga lokaler där de ska utbildas?
När det gäller beräkningar av elevantal så grundar de sig på känt antal barn i olika åldersgrupper. De flesta börjar gymnasiet vid 15-16 års ålder, vilket ger god långsiktig planeringsgrund. De elever som är folkbokförda i kommunen har vi kostnadsansvar för, oavsett om de går i kommunens gymnasieskola eller någon annanstans. Därför gäller det att ha en attraktiv skola, som lockar så många som möjligt att studera här, både av kommunens egna ungdomar som av omgivande kommuners.
Friskolor finns på många håll i landet, både för yngre och äldre elever. Många håller god klass på sin utbildning och har en god skolanda. Chefredaktören imponerades av en handhälsande friskolelärarinna i de yngre klasserna. Det förekommer även i Vimmerbys skolor, om än kanske inte generellt.
Det är sannolikt att friskolor kan komma att etablera sig även här, men kommunen har alltid ansvar att tillhandahålla utbildning för de ungdomar som är skrivna i kommunen. Kommunen utgör ständig buffert om friskolan exempelvis slår igen. En friskola må ha många fördelar, men krasst ekonomiskt drar den resurser från kommunen. Därför måste kommunens skolor ha så god standard att de konkurrerar på lika villkor. Så är inte fallet idag.
Kommunfullmäktiges beslut i juni om att bygga om gymnasiet var enhälligt. Socialdemokraterna föreslog dock en rivning av B-huset för att istället bygga helt nytt på platsen. Således ett föga ekonomiskt ansvarstagande förslag, eftersom det är dubbelt så dyrt att bygga nytt som att bygga om. Dessutom skulle rivningskostnader tillkomma, och det av en mycket välbyggd huskropp, vilket majoriteten såg som ren kapitalförstöring.
Chefredaktören ifrågasätter behovet av en sammanhållen skola och menar att lokaler kan spridas över olika delar av staden. Alla gymnasieprogram har lektioner i kärnämnena, dvs svenska, engelska och matematik. Att koncentrera denna undervisning till enstaka dagar, för att minska tiden för förflyttning mellan olika lokaler, kan måhända vara schematekniskt möjligt, men knappast inlärningsmässigt optimalt. Människan mår bäst och man orkar bättre om olika delar av hjärnan får stimulans, om man kan varva t ex språkstudier med matematik och estetisk verksamhet. Undervisningen behöver spridas och varieras över veckan för att lärdomar ska sjunka in, hemarbete kunna utföras och följas upp.
Diskussionerna om gymnasiesamverkan med Hultsfred gav en viktig genomlysning av utbildningarna i de båda kommunerna. Skälen till att vi i det läget inte gick vidare var flera. I Vimmerby hade vi under lång tid haft problem med vakanser i ledningen, vilket försvårade förankringsarbetet. Motståndet var kompakt i lärarkåren. Det stora renoveringsbehovet av Vimmerby Gymnasium var ett annat skäl. Samtidigt fanns frågor att arbeta med även i Hultsfred, bland annat den höga kostnadsnivån och ett kraftigt utflöde av elever till andra utbildningsorter. Vi hade på ömse håll rejäla hemläxor att göra. Min uppfattning är att det på sikt finns skäl att ta upp diskussionen igen.
Den ombyggnation som nu planeras ska ge flexibla lokaler, som kan användas till olika ämnen. Därmed kommer det att finnas beredskap för ändrat program- och kursutbud, både beroende på trender i elevernas sökmönster och eventuell framtida samverkan med andra gymnasier.
Som jag skrivit tidigare: Ingen ska tro att någon borgerlig politiker jublar över att höja skatten. Men det är en tillfällig åtgärd, som så snart som möjligt ska lyftas bort igen. Och det är inte främst höginkomsttagare som drabbas. Kommunalskatten drabbar alla skattebetalare i kommunen. Fyrtio öre innebär enligt uppgift en knapp tusenlapp extra per år för gemene man. Och det tror jag många är villiga att lägga för att Vimmerbys ungdomar ska få tillgång till en god utbildningsmiljö på hemmaplan.

Gudrun Brunegård (kd)
Ledamot i kommunstyrelsen