Jag är ordförande för både skolan och socialnämnden i Kinda kommun så jag ser att det offentliga Sverige har väldigt många samarbetsbrister som leder till stort onödigt lidande och kostnader. Sverige är uppdelat i budgetansvarsområden som inte överlappar varandra och man får en klapp på axeln om man sparar hundra tusen i en budget även om det då kostar miljontals kronor i en annan budget.
I mina nämnder får inga åtgärder göras som riskerar att skapa kostnader för någon annan nämnd. Kinda har idag en bra skola och relativt låga sociala kostnader men med en bättre samverka med Landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket och rättsväsendet så skulle vi kunna göra mera för medborgarna och spara flera miljoner kronor.
Kommuner, landsting/regioner och staten behöver en ny budgetsamverkansmodell som löser upp det inskränkta stuprörstänkandet. Offensiva satsningar för att förbättra nyttan av våra offentliga resurser ska belönas istället för att bestraffas. Övriga nämnder, styrelser och myndigheter måste vara villiga att betala för framtida minskade kostnader.
Skolan verkar vara i kris och då en bra skolgång är det bästa vaccinet mot sociala problem så dras många socialtjänster i landet med höga kostnader. Hjälpen från landstingen med diagnosutredningar uteblir och resurser saknas. Barn hamnar snett men då finns det resurser hos kriminalvården.
Hundratusen kronor per barn hade räckt men det slutar med en offentlig nota på 15 miljoner kronor där den enskilde, socialnämnden, brottsoffer och kriminalvården betalar priset.
Stora statliga medel anslås till arbetsförmedlingen men man glömmer att ge arbetsförmedlingen pengar i personalbudgeten så arbetsförmedlingen hinner inte med att fördela alla anslagna medlen. Många arbetslösa hamnar hos socialtjänsten för att söka försörjningsstöd.
Sverige behöver inte flera politiker där det egna intresset styr val av nämnd och där politikerna blir hårdföra försvarare av sin nämnds budget. Vi behöver politiker som vågar lyfta blicken och se långt utanför sin egen intressesfär där samhället sammanlagda budgetar är det viktiga. Kostnaderna för utanförskapet ligger på flera hundra miljarder kronor för samhället.
Vågar politiker inte försöka komma till rätta med det så har man inte i politiken att göra.
Pontus Wessman,
Småföretagare
Miljöpartiet de Gröna
Ordförande i Barn och Utbildningsnämnden samt Socialnämnden
Modet saknas i politiken
Visste svenska folket om politikens, styrelsernas och myndigheternas oförmåga att hantera våra skattemedel på ett effektivt sätt så skulle min frustration och ilska ersättas av folkets bubblande vrede.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.