Insändare: Monell svarar på frågor om källangivelse

Om alla medborgare, framför allt politikerna, försökte att sätta sig in i vindkraftsproblematiken som Olofshagen, skulle vi få en helt ny syn på vindkraftsutbyggandet. Vi ska ta frågorna i tur och ordning.

Sjukdomar i vindkraftens närhet:
När det gäller sjukdomsbilden så finns det mer än 20 väl dokumenterade nationella och internationella rapporter över ohälsa och långsiktiga negativa hälsoeffekter i samband med människor boende i vindkraftens närhet. Forskarna vittnar om undersökningar som bekräftar ohälsa och långsiktiga och negativa hälsoeffekter med ett flertal svårbedömda sjukdomstillstånd som ökar medicineringen. Det vanligaste är ohälsa, orsakad av sömnstörningar öronringningar s.k. tinnitus? Människor är ju också olika stresståliga. Källan: Michael Nissenbaum USA hälsoeffekter upp till 2 km. Ökad medicinering. Göran Holm, stressforskare vid Sahlgrenska anger 2 km. Forskarna Alec Salt, Tobias Reichenbach och Robert Torne, beskriver alla örats och hjärnans påverkan av lågfrekventa ljud. När det gäller sömnstörningarna förklarar man detta med att värkens lågfrekventa och intermittenta ljud är betydligt mer störande i tyst lantlig miljö under natten. Metrologiska variationer, topografiska förutsättningar, frusen mark kan också förstärka ljudet.

Daniel Shephed Nya Zeland och Eja Pederssen har konstaterat att vindkraftbuller är 2-3 gånger mer störande än andra bullerkällor.

Bakgrundsljudet s.k. buller kan höras 10 km. Mätbara effekter av buller på sömn börjar vid 30 dB. I WHO: rapport "Burden of Disdease från omgivningsbuller" säger Epidemiologiska data som tyder på att de som kroniskt utsätts för höga nivåer av omgivningsbuller har en ökad risk för hjärt- kärlsjukdomar såsom hjärtinfarkt. Således är buller inte bara en miljöskada utan ett hot mot folkhälsan. Källa: Cadillac Nyheter 2014-04-12. En färsk nyhet.

Tror verkligen Olofshagen att allt detta är skrämselpropaganda?

Träden från Ecuador:
I en av branschtidningarna för vindkraft ställs frågor till Jan Andersson vice ordförande. För marknaden; vad använder ni för material? Han redogör för sandwich-konstruktionerna och vilket material som passar mycket bra för detta. Nu kommer något helt nytt fram i ljuset. Vi använder träd från Ecuador där vi har fabrik och bearbetar delarna och levererar till vindkraftindustrin. Vi har också en egen balsaodling där.

Balsaträd har en unik egenskap som gör att den passar speciellt bra i roten på större blad. Det rör sig om stora leveranser. Ytterligare till detta kan vi tillägga att till turbinerna och för all elproduktion i vindkraftverken är man beroende av neodym, en sällsynt jordartsmetall som utvinns under mycket hälsofarliga och miljöförstörande former i Kina. Det går också åt mycket stål och plast och hundratals liter olja.

Skadade marker och skog:
Lokal klimateffekt, plus 0,7 Celsius, uttorkning av mark (Baidya Roj) Of Illinois university. I Sverige har man på flera ställen sett att skogen far illa i vindkraftverkens närhet det mest påtagliga är vindkraftparken Stora Rotliden där skogen är påverkad och delvis förstörd ända upp till 9 km. från vindkraftparken. Skogen är 25 - 30 år. De turbulenta vindarna bakom vindkraftverken ger markskador och torkar på vissa platser ur jorden samt skadar växande träd... (källa Simon Rudin, Lycksele). Dessa skador på växande skog sker naturligtvis under ett längre tidsperspektiv.

Vindkraften dödar fåglar och skadar människor och förstör naturen och frågan kan ställas "Vem betalar om vindkraften orsakar skador på människor, djur växande skog och inte minst vår ömtåliga flora?"

Ägandet av vindkraftverken är spritt över hela västvärlden. Ett tiotal länder har lyckats att köpa upp svenska vindkraftverk och framtida ev. ställda skadestånd kommer förmodligen att lämnas utan bifall.

I slutändan när verken efter knappt tjugo år är uttjänade kan det bli svårt att få fram en ägare som tar ansvaret, eftersom handeln med verken är omfattande. Vem tar hand om skrotet ? Vem bilar upp betongfundamentet och kör bort det?

Marknaden beräknar kostnaden till fem miljoner per verk. Energimyndigheten räknar med en betydligt mindre kostnad. Vem kommer att få betala när markägaren gjort konkurs?

Jag tror inte man kan jämföra de förhållandevis små och låga vindkraftverken på Visingsö som Olofshagen relaterar till, med de betydligt högre vindkraftverken i skogslandskapet. Vindkraftverken på Visingsö liksom vindkraftverken i havet står inte i tyst miljö, vilket innebär att omkringljud påverkar och eliminerar vindkraftljudet. Det är höjden på tornet och storleken på vingarna samt den betydligt kraftigare turbin på högre verk som helt naturligt ger kraftigare ljud.

Det är naturligtvis också antalet verk i en vindkraftpark som ökar ljudet. Idag finns det en stor dokumentation över skadeverkningarna orsakade av vindkraftverk och för varje dag kommer nya intressanta iakttagelser fram i ljuset. Naturligtvis finns det överdrifter från båda håll, men politikernas påstående om att vindkraften är vår miljöräddare för klimatet och för framtida energi är en stor lögn.

Vindkrafttillverkningen med allt det innebär, samt de långa transporter över världshaven och byggandet av stora breda vägar upp mot bergstopparna där det sprängs och arbetsmaskiner utan katalysatorer spyr ut sin koldioxid. Där tusentals ton betong armeras till en vindkraftverksgrund för ett 200 meter högt vindkraftverk tillverkat i Kina. Alla ledningsgator och alla förstärkta högspänningsledningar som måste till för att kunna ta hand om vindkraft elen, de korta perioder då vindkraftverken alstrar energi.

Att vindkraften är bra för klimatet och minskar koldioxiden i luften är vilseledande och ej trovärdigt. Allt som handlar om vindkraftverk är miljöförstörande verksamhet. Vi håller på att förstöra hela vårt vackra land med denna meningslösa utbyggnad av vindkraftverk som inte ger mer än cirka 10 procent till elmixen.

Vindkraftverken drivs inte av gratis vind utan av stora, subventioner. Vindkraftselen kostar tre gånger så mycket att producera jämfört med vattenkraft.

Det finns ytterligare ett stort antal argument som talar emot vindkraftetableringen men hoppas att A-M Olofshagen har fått svar på en del av det som efterlystes i artikeln under debatt.

Bosse Monell
Bäckkullen