Naturen lockar fler än musiken

Man förundras över begreppet levande landsbygd. Hur ska vi få olika kategorier av människor att flytta till landsbygden? Vad finns det för möjligheter till olika aktiviteter i dag att sysselsätta sig med? Vad finns det för möjliga aktiviteter i framtiden? Går det att sätta ett värde på dessa aktiviteter som andra kan vara intresserade av att betala för? Går det att få en uthållighet i dessa aktiviteter? Hur kan man få landsbygden attraktiv och full av liv?

Från läsekretsen2013-10-31 08:19
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det måste till en attitydförändring hos befolkningen. Myndigheter, länsstyrelser mm, måste bidra med att underlätta för kreativa människor som på ett eller annat sätt försöker utveckla landsbygden. Det är till och med så att dessa myndigheter aktivt måste stötta olika initiativ. Jag saknar också engagemang från politiska partier som säger sig värna om landsbygden. I dag motarbetas aktiviteter och åtgärder som skulle kunna föra landsbygden framåt trots att man hävdar motsatsen.

Turismen är en av de största näringarna i Sverige. På vissa håll satsas stora pengar på detta. Landsbygden har den förmånen att där finns alla de attribut som skulle kunna attrahera turister från olika delar av världen. Ur detta perspektiv så förundras man varför det inte satsas mer resurser på detta. Varför har Hultsfreds kommun lagt så enormt mycket pengar på musik och festivaler?

En festival som i sin glans dagar drog bortåt 30000 människor till Hultsfred under några dagar. Denna festival är nu ett minne blott i Hultsfred. Festivalen finns numera i Sigtuna men har fortfarande kvar namnet Hultsfredsfestivalen. Ett varumärke som har byggts upp under ett antal år men som nu används för att dra publik till en storstad.

Det finns ett enormt mycket bättre alternativ att satsa resurser på eller för den delen bygga ett varumärke kring. Hela Hultsfreds kommun är begåvat med fin natur med möjlighet till olika aktiviteter i harmoni med denna. Fördelen med naturen och dess resurser är att den finns kvar och kan inte flyttas till någon annan plats. Jag tror dessutom att det finns betydligt fler presumtiva turister/besökare som väljer Hultsfreds kommun tack vare dess fina natur än som åker en bra bit för att lyssna på musik.

Vi kan ta endast ett land i Europa som exempel. Tyskland som till ytan är ungefär lika stort som Sverige men har nio gånger fler invånare, 82 miljoner, är bara en i raden av stora marknader som naturen i tex Hultsfreds kommun skulle kunna dra nytta av i betydligt större utsträckning. Kan man fånga intresset för naturen i Hultsfreds kommun hos endast en procent av befolkningen i Tyskland så har man vips 820000 presumtiva besökare. Kommer sedan en procent av dessa till skott och besöker Hultsfreds kommun och dess natur så är det 82000 personer.

Personer som stannar längre än några dagar och där spridningen är större sett över ett år. Jag vill poängtera att Tyskland är endast ett land bland flera som attraheras av den Svenska naturen och dess förmåner.

En annan sak som man förvånas mycket över är hur myndigheter tolkar lagar och hur länsstyrelsen i Kalmar gör olika bedömningar i olika lägen. Varför får man dispens från strandskyddet för att anlägga en tolv meter lång brygga vid en så pass, av fotgängare, livligt trafikerad sjö som Hulingen men inte vid en sjö som Maren som ligger långt bort från lite större folkmassor?

Har inte bryggan vid Hulingen också enligt rättspraxis en för allmänheten avhållande effekt. Denna brygga skulle ju kunna tänkas vara avsedd för det fina boendet i Hulingens omedelbara närhet. Jag kan lova att det i dagsläget passerar betydligt färre människor vid sjön Maren än Hulingen. Vem bedömer hur folk tänker när de ser en brygga. Är det någon som har multipel telepatisk förmåga?

Avslutningsvis vill jag vända mig till inhemsk befolkning i Mörlunda och länsstyrelsen i Kalmar. Försök att vara öppna i sinnet när det gäller förändringar och tänka förnuftigt vid tolkning av lagar och paragrafer. Det bland mycket annat skapar möjlighet för en levande landsbygd.

Peter Lundin

Läs mer om