Det råder en bred politisk enighet i de fyra länen om hur viktigt det är med en utbyggnad av E 22. I den nu aktuella planen ingår en utbyggnad i den södra delen för 700 miljoner kronor. Det är otillräckligt med hänsyn till att de stora behov som finns i Blekinge, Kalmar och Östergötlands län inte har tillgodosetts. Om full effekt ska uppnås måste investeringar göras på hela E 22.
Men inte ens de investeringar som vi trodde var klara och som vi har hälsat med tillfredsställelse, även om de är otillräckliga, blir nu av. De 700 miljoner som avsatts kommer i stället att investeras i Västsverige och Trollhättan som ett led i ansträngningarna att stärka svensk bilindustris konkurrenskraft.
Det finns nog ingen som motsätter sig investeringar i Västsverige. Att landets bilindustri klarar konkurrensen berör många människor och är en riksangelägenhet. Men det är inte rimligt att dessa satsningar sker på bekostnad av andra landsändar som har lika stora eller ännu större problem.
Det har varit en interpellationsdebatt i riksdagen med statsrådet Ulrica Messing om E 22 och den situation som nu har uppkommit. Också socialdemokratiska ledamöter deltog i den debatten och framförde den kritik som här har redovisats. Men det räcker inte med kritik. Det gäller att se framåt och försöka hitta konstruktiva lösningar.
För oss är det alldeles uppenbart att vi inte kan fortsätta med det arbetssätt och de planeringsmodeller vi har idag för infrastrukturinvesteringarna. Under flera år har politiker, kommuner, länsstyrelser, regionala organ, fackliga organisationer med flera, med flera lagt ner ett omfattande arbete på den infrastrukturplan som skulle gälla för perioden 2004-2015. Planen läggs fast, men efter tio månader ändras förutsättningarna totalt.
Vi har sagt att för planperioden ska 383 miljarder fördelas. Men vad är det egentligen för substans i de siffrorna?
En planperiod för 2004-2015 ger intryck av ett långsiktigt tänkande.
Det är naturligtvis bra. Är det någonstans som det behövs långsiktighet är det när det handlar om investeringar i vägar och järnvägar. Men som det är nu blir det mest teori av de fina planerna.
Vi vill än en gång understryka att vi inte motsätter oss satsningar i Västsverige och i Trollhättan. Och debatten gäller inte bara E 22, även om den självklart är angelägen för oss.
Nej, i stället handlar det om att vi måste ha ett system som innebär att de långsiktiga investeringsplanerna genomförs enligt den prioritering som har gjorts. Samtidigt är det nödvändigt att ekonomiska buffertar införs i budgetarbetet så att särskilda insatser, som de i Västsverige, kan göras när det uppstår ett behov.
Krister Örnfjäder, Västervik,
Kerstin Andersson, Karlskrona,
Berndt Sköldestig, Mjölby,
Christer Adelsbo, Bromölla
riksdagsledamöter för socialdemokraterna
Nya modeller för vägar och järnvägar
E 22 från Malmö till Norrköping har en mycket stor betydelse för sydöstra Sverige. De fyra berörda länen Skåne, Blekinge, Kalmar och Östergötland och dess kommuner och företag har länge arbetat för en utbyggnad av E 22.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.