På måndag 28 januari beslutar Vimmerby kommunfullmäktige om Tallholmen. Vimmerbys kanske största byggnad och enligt vissa politiker en investering om 350 till 400 miljoner kr Jag har tidigare framfört åsikt att byggnadsutformningen på grund av dess storlek måste ske med karaktär. Byggnaden kommer att ligga i blickfånget för alla genomresande, besökande och turister som kommer till Vimmerby.
Vi boende i Vimmerby kommer att ha svårt att inte se anläggningen. Stockholmarna kommer inom kort bygga nytt kraftverk utformad med karaktär av trappstegspyramid. Varför kan då inte vi i Vimmerby samma sak? Min vilja och förhoppning är att kraftvärmeverket i Vimmerby också blir en karaktärsbyggnad.
Vimmerbys anfäder hade råd. År 1825 stod rådhuset som vi idag ser det klart. Då var Vimmerby och Sverige fattigt men när vi byggde rådhuset byggde vi det med stil. Kulturskolan och funkisbyggnaden AL-skolan är andra äldre exempel. Alla är offentliga byggnader. De byggdes när vi var långt fattigare än vad vi idag är i Vimmerby. Men det allmänna gick före. Idag är vi stolta över dessa byggnader.
Men vi har också sett nackdel i avsaknad av karaktär och enbart byggnation utifrån tänkt funktion.
Där har vi miljonprogrammet, men också det allmännas byggnation av exempelvis Sporthallen, Ishallen och Fjärrvärmeverket på Näs. Ingen kan väl påstå karaktär och värde att bevara byggnader som sådana! Dessa byggnader kommer enbart vara en miljökostnad den dag de tjänat ut.
De senaste veckorna har vi i denna tidning läst att Vimmerbybor har lägre driftkostnader generellt sett jämfört med många andra kommuner. Vi har lägre kostnader än riket i genomsnitt och lägre än de flesta av våra grannkommuner. Det kommunala energibolaget har 3600 st VA kunder. Dessa kan inte flytta abonnemanget. Om vi höjer avgiften med 1000 kr ett år för var och en av dessa kunder, får energibolaget in drygt drygt 2.800.000 kr. Avgiften trots höjning, överstiger ej rikssnitt och vi får inte högst kostnad i närområdet.
Vimmerby kommun tar ut bidrag från kommunala bolag utan att härleda sådan till bolagskunders skatteförmåga, så visst går det att ta ut ökad intäkt på del av viss verksamhet för att bekosta annan verksamhet! Visst har vi generellt råd att anlita några arkitekter för att få fram underlag. Om då det förslag som väljs har ytterligare kostnad, det vet vi inte. Men även om så visar de 2.800.000 per år att kapitaliserade på lång tid har vi även råd med ganska stora kostnadsfördyrningar. Att vänta ett tag med byggstart i en lågkonjuktur där energibolaget också kan kapitalisera ytterligare sparande för att nå högre självfinansiering gör nog inte saken dyrare . Kanske regeringen återinför bidrag sådana kommunen avstod ifrån förra gången det begav sig på Tallholmen år 2002.
Nog har vi råd när de gamla kunde. Nog har vi råd nu när vi idag är rikare än då. Nog är det illa att säga till de yngre att ni får stå där med byggnaden för vi hade inte råd kolla alternativen. Jag tror inte det är givet att det kostar mer att bygga med karaktär. Man måste i vart fall få se förslag till karaktärsutformning. Fullmäktigeledamöter - Ni har råd att bordlägga ärendet Tallholmen.
Johan Rosén,
Vimmerbybo
Nytt värmekraftverk på Tallholmen
Har vi råd att anlita arkitekter när Vimmerbys största byggnad byggs? Har vi råd att avstå? Måste en byggnad med karaktär kosta mer? Frågor som ställs och där uppmaning ges!
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.