Det råder inget tvivel om att skolan ännu står inför stora utmaningar. Nya siffror från Skolverket pekar framför allt på två allvarliga bekymmer: ett sjunkande antal behöriga till gymnasieskolan och att föräldrarnas utbildningsnivå har allt större betydelse för elevens skolresultat. Mönstret återfinns både i grund- och gymnasieskolan. Sedan regeringsskiftet 2006 har stora satsningar genomförts för att vända den negativa utvecklingen.

Utvecklingen går dock inte att vända över en natt. Det krävs breda överenskommelser och långsiktiga satsningar för att uppnå ett resultat som är hållbart även på sikt. Det är därför glädjande att socialdemokraterna tycks ha gjort en u-sväng och ställt sig bakom regeringens satsningar. Både det faktum att de nu säger sig vilja prioritera lärares och rektorers fortbildning samt att de vill vidta åtgärder för att stärka elevernas basfärdigheter och likvärdigheten i skolan tyder åtminstone på det. Socialdemokraterna slår emellertid samtidigt in öppna dörrar genom att efterlysa satsningar som redan genomförs.

Just nu utförs den största fortbildningssatsningen för lärare i modern tid. Regeringen har riktade fortbildningssatsningar till förskollärare, lärare, matematiklärare och yrkeslärare. Målsättningen är att stärka lärarnas yrkesroll, både i skolan och på arbetsmarknaden. Samtidigt genomförs satsningar för att höja läraryrkets status genom införandet av lärarlegitimationen, den nya lärarutbildningen och en ny karriärvägsreform.

För att stärka rektorernas roll i skolan inleddes under hösten 2011 ett rektorslyft som ska ge rektorer den kompetens som behövs för att utöva ett aktivt pedagogiskt ledarskap i en modern skola. Tidigare har även en statlig rektorsutbildning introducerats.
För att förstärka basfärdigheterna bland de yngsta eleverna har en löpande läsa-skriva-räkna-satsning pågått sedan 2008. Samtidigt har regeringen infört fler undervisningstimmar i matematik, fler och tidigare nationella prov samt en omfattande satsning för att stärka mattelärarnas undervisningsförmåga.

Inte sedan år 1842, då den allmänna folkskolan infördes, har det svenska utbildningssystemet genomgått så omfattande förändringar som nu. Att återgå till den passiva utbildningspolitik som fördes innan regeringsskiftet 2006 är inget alternativ.
Det är endast genom att skapa en modern kunskapsskola, där inga problem sopas under mattan, som vi kan förebygga utanförskap och förbättra elevernas resultat.

Margareta Pålsson (M)
ordförande i riksdagens utbildningsutskott