Men om man gör antagande,t att tvätteriet inte lagts ner skulle han då ha krävt att kommunen hade byggt ett aktivitetshus på 5000 kvm, vilket rimligen måste ha varit konsekvensen av hans resonemang.
Naturligtvis en helt orimlig tanke, men det visar ju, att han inte tänkt särskilt långt. Bara för att en byggnad blir ledig kan ju inte detta skriande behov rimligen plötsligt uppstå.
När Inge Schultz och jag var unga, fanns minsann inga idrottshallar eller aktivitetshus för oss ungdomar. Vi fick själv spika fotbollsmål, göra hoppbackar och skrapa bort snön på isen på någon sjö för att kunna spela bandy.
Inte tror jag vi blev så särskilt missanpassade för det. Nu skall allt serveras med hallar av alla de slag och fritidsaktiviteter ordnade av kommunen .m. Ungdomarna får inte lära sig sambandet mellan arbetsinsats / kostnad och tillgång till allehanda anläggningar. Detta tror jag är en större fara för våra ungdomar än att de går miste om ännu en anläggning á la Inge Schultz.
Vi borde ha fått nog av kommunens husköp. Näs är ett skrämmande exempel, som kommer att kosta oss skattebetalare miljoner och åter miljoner till ingen annan nytta än att vara en lekstuga. Man kan undra hur företrädarna lyckats dupera tjänstemän och politiker av alla kulörer i Vimmerby å detta gruvligaste och förmå dem att satsa på ytterligare en Astrid Lindgrengård när vi redan har en.
Det måste bli ett stoppa på detta ohämmade slöseri med skattebetalarnas pengar, som pågår i Vimmerby kommun.
Arne C Johansson
Vimmerby
Ohämmat slöseri, Inge Schultz
Ingen, som läser Vimmerby Tidning, har kunnat undgå att notera Inge Schultz nyväckta engagemang för Vimmerbys ungdomar med krav på att kommunen köper in Berendsensfastigheten och gör om denna till ett aktivitetshus för våra ungdomar. Ja, han hävdar, att detta är en ödesfråga för att våra ungdomar inte helt skall spåra ur.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.