Det är inte konstigt att många är sjuka på grund av olika former av sjukdomar, idag ofta orsakade av psykisk anledning. Vi lever alla i ett stressat samhälle, men ska ändå utföra alla vardagliga saker så som vi alltid gjort.
Men det värsta är nog alla "negativa" kommentarer som vi får höra från omgivningen, om man har varit duktig och lyckats prestera något bra. Det är lättare att ge ris än att ge ros för det man utför och ställer upp på och dessutom med bra slutresultat.
Jag säger rent ut "Fy tusan" för samhället och vissas inställning till sina medmänniskor som jobbar och sliter, men inte får uppskattning. Är det månne den så kallade svenska avundsjukan och "Jantelagen" som ligger till grund för vårt "sjuka" samhälle? Tyvärr drabbar detta även våra barn som känner otrygghet och mindervärdeskomplex för att inte räcka till och de ger upp. Tycker det är konstigt att alla reagerar när en duktig, offentlig person tar sitt liv, som Mikael Ljungberg nu gjort. Tänk till medborgare, ni kanske själva drabbas en dag, men det är lätt att stå utanför "spelplanen" och vara domare och expert.
En drabbad argbigga
Otacksamt att göra sitt bästa
Att engagera sig i sitt arbete, oavsett om det är avlönat eller ideellt, är idag helt värdelöst. Inte många uppskattar det man gör och inte många tackar en? för det. Vart är vi på väg?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.