Fas-3 är obetalt arbete och är den största arbetsgivaren idag men något man kan likställa med den moderna tidens slaveri.
Det finns ingenting som är bra med fas-3 för den som är inskriven i det.
När regeringen skapade detta med fas-3 visste de nog inte riktigt vad de gjorde. De förstår inte hur nedvärderande det är för dem som är inne i det. De förstår inte att många känner sig odugliga, värdelösa och blir deprimerade.
Det som förstärker detta är fördomar om arbetslösa som finns i samhället. Man klassas som ovillig att arbeta, sover dagtid, spelar dataspel halva nätterna och luktar illa eftersom man inte tvättar sig. Arbetslösa ses som parasiter, slöa och mindre intelligenta.
När väl dessa fördomar har fått fäste är det väldigt svårt att få bort. Det präglar hur man bemöter arbetslösa för lång tid framåt.
Dessa fördomar kan arbetslösa även möta i sin kontakt med arbetsförmedlingen. Enskilda handläggare kan säga följande:
"Arbetslösa har svårt stiga upp på morgonen och sover längre på dagarna".
Det är allvarligt att fördomar förekommer i kontakten med arbetslösa, eftersom handläggare representerar en myndighet där personliga fördomar inte ska förekomma i sin tjänsteutövning som handläggare. Därmed bidrar Arbetsförmedlingen till att befästa dessa fördomar, vilket är djupt allvarligt och på gränsen till tjänstefel. Skulle den arbetslösa protestera anses de som besvärliga. Istället ska man stå med mössan i hand och vara tyst samt tacksam.
Konsekvensen av att detta blir att man pekar ut en grupp i samhället som parasiter och det stigmatiserar de arbetslösa för lång tid framåt. De som är ytterst ansvariga för detta är regeringen men även Arbetsförmedlingen.
K-Å Larsson
På gränsen till tjänstefel
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.