Ett återkommande problem i särskilt aveln av huskatter (ibland kallat "bondkatt") är att uppfödaren inte känner till regeln som säger att kattungen måste vara minst 12 veckor gammal innan den permanent skiljs ifrån sin mamma. Detta är lagstadgat sedan den 1 maj 2009, och det finns goda skäl till det ur djurskyddssynpunkt. Den är helt enkelt inte mentalt redo att leva utan henne innan dess.

Ingen sunt fungerande människa skulle få för sig att påstå att grannens barn är redo att flytta hemifrån i sjuårsåldern, oavsett om de kan äta själva eller gå på toaletten utan hjälp. Detsamma gäller kattungar. De kan en hel del bra saker redan före 12 veckors ålder, men vill man undvika att de utvecklas till otrygga individer med olika slags problembilder, så väntar man.

"Men mamman är trött på dem, hon fräser åt dem", svarar någon. Det är helt riktigt, hon gör så för att förbereda dem för vuxenlivet. De ska genomgå denna avvisning från modern, det är viktigt och nödvändigt i deras utvecklingsprocess.

Ett problem (bland flera) som kan uppstå om en unge tas för tidigt, är att den senare i livet kissar på fel ställen. Den uppgivna hussen/matten tycker så klart att detta är besvärligt, ofta avlivas katten och ingen förstår vad som gick snett. Givetvis kan det här beteendet även bero på fullt botbara sjukdomar i urinvägarna, men om detta uteslutits så kan ni istället ha svaret här.

Ibland fås svaret "vi har alltid haft katt och alltid lämnat iväg dem tidigare än lagen föreskriver". Det är möjligt (och djupt beklagligt) men som moderna människor bör vi vara öppna för de nya rön och regler som omfattar djuren omkring oss. Det handlar inte om oss, utan om dem. Har vi tagit till oss ett djur har vi också ansvar för att se till att det mår så bra som möjligt, under hela sin livstid.

Något som förvånar mig är att huskattungar ofta säljs ovaccinerade. Att byta miljö innebär en stor stress för kattungen (som f.ö. bör ha en kattkompis eller ett syskon att växa upp med). I denna situation är den än mer mottaglig för infektioner, och seriösa uppfödare ser därför till att kattungen fått sin grundvaccination innan flytt. Det kostar en slant, ja, men skyddar katten från kattpest och kattsnuva som är enormt plågsamma sjukdomar. Dödligheten i kattpest på ovaccinerade individer ligger runt 95%, så ni förstår ju själva vikten av att vaccinera.

Kostnaden för detta bör det nya hemmet vara redo att räkna in när de betalar för sin nya familjemedlem. Att katter säljs för en krona tassen eller skänks bort är inget som gynnar dem, tvärtom. En katt kan, om man vårdar den väl och man har en smula tur, leva i uppåt tjugo år. Att betala skäligt för att få denna glädje är inget orimligt, och inkluderar summan en katt som rustats för att hålla sig frisk så är den än mer självklar.

Katter är underbara djur med stor personlighet. Ge dem den omsorg de förtjänar, redan från början. Man har ansvar såväl som köpare som säljare i detta.

Att få utvecklas i lugn och ro med sin mamma och sina kullsyskon i minst 12 veckor, är det första steget i den processen.

November A.M.