Politiken och retoriken ger en enhetlig bild - regeringen Löfven verkar ovanligt ointresserad av företagares villkor. Om politiken fortsätter i samma spår är risken påtaglig att Sverige fortsätter befinna oss efter omvärlden, eftersom nästan alla andra regeringar stärker företagsklimatet.

Vårbudgetens näringspolitiska offensiv är enligt regeringen en del av en "jobbstrategi som fokuserar på att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag". Förslaget går ut på att 226 miljoner kronor spenderas på statlig finansiering till innovationsklimat, exportstöd samt finansiering av företag.

Mellan 2016 och 2019 kommer anslaget att öka till 315 miljoner kronor per år. Vad som vid en första anblick kan verka som en större satsning är enbart en ökning på 6 procent av den existerande näringspolitiska budgeten. Över fem års tid motsvarar det knappt en inflationsjustering.

Pengarna spenderas dessutom på projekt som vi vet inte tidigare lyckas stärka företagens villkor. Totalt har redan tio miljarder kronor avsatts i statliga medel för att förbättra företagares tillgång till kapital. I teorin ska satsningarna som hanteras av offentliga aktörer, som Inlandsinnovation, Fouriertransform och Almi Invest, stärka nyföretagandet.

Men som Riksrevisionen funnit i en ny granskning går ofta pengarna till företag som redan har tillgång till privata investeringar, inte till de småföretag som saknar finansiering. De statliga investeringarna är inte tillräckligt effektiva och det finns indikationer på att de tränger undan privat kapital.

Att satsa skattepengar på att främja innovationsdriven tillväxt i företagen är heller ingen nyhet. Redan idag finns omfattande satsningar, som inte lyckas. Mellan 2006 och 2010 betalades till exempel runt en halv miljard kronor ut genom programmen Vinn nu och Forska & Väx.

Syftet var att stimulera innovativa små och medelstora företag. En utvärdering som Tillväxtanalys nyligen genomförde var mycket kritiskt till programmen. De statliga satsningarna nådde inte målsättningarna om att stimulera tillväxten, främja produktiviteten eller öka andelen högutbildade anställda.

Från Småföretagarnas Riksförbund är vi samtidigt oroliga över de politiska förändringar som regeringen faktiskt satsar på. Höjda arbetsgivaravgifter för unga, en särskild löneskatt för äldre, högre skatter på energi och bränsle, halverat maxavdrag för RUT, en kraftig begränsning av ROT, minskade möjligheter till företagande inom välfärden och minskade möjligheter till visstidsanställningar är alla aktuella förslag som diskuteras av regeringspartierna.
Förslagen har en sak gemensamt - de slår alla hårt mot små och växande företag i Sverige.

Det anmärkningsvärda är att omsvängningen kommer i en tid när resten av världen tänker annorlunda. Som Doing Business kartläggningar visar verkar närmast alla världens regeringar, från vänster till höger, för att på olika sätt stärka förutsättningarna till sin nations företagande.

När regeringen Löfven formulerar sin första egna budget fanns en förhoppning om att man skulle röra sig i samma riktning. Hittills pekar tyvärr alla indikationer på att regeringen för en ovanligt företagarfientlig politik. Det bådar inte gott för Sveriges företagare och nationens välfärd, i en tid när den globala konkurrensen tätnar.

Nima Sanandaji
Teknologie doktor och utredare
Erik Sjölander
Näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund
Leif Svensson
Förbundsordförande