1. Eget klimatmål. Regeringen betonar vikten av Sverige som modelland, vilket OECD bekräftar - vi visar hur minskade utsläpp kan kombineras med fortsatt och ökad tillväxt. Ett långtgående och långsiktigt klimatmål skulle starkt signalera att vi har tilltro till att denna inslagna väg kan fortsättas. I nuläget har Sverige endast ett eget klimatmål för år 2020, på 40 procent minskade utsläpp jämfört med år 1990. För år 2030 omfattas vi av EU:s utsläppsmål på 40 procent minskning. Det vore välgörande att slå fast ett ambitiöst nationellt klimatmål för 2030, bortom EU:s kommande bördefördelning. Därtill bör målet för år 2050 - ingen nettopåverkan på klimatet - konkretiseras.
2. Utsläppsminskningar i närtid. I debatten är allt fokus på vad som ska ske bortom år 2020, då det nya FN-avtalet tänks träda i kraft, men det behövs betydande utsläppsminskningar innan dess. Kyotoprotokollets andra åtagandeperiod är trots alla sina brister grunden för detta, och EU och andra parter kan och bör anmäla skärpta åtaganden.
3. FN-nära processer. Kopplat till att minska utsläppen i närtid har Sverige varit drivande i flera initiativ utanför FN-processen. CCAC som arbetar med kortlivade klimatgaser, och New Climate Economy, som visar hur lönsamt det kan vara att tidigt ställa om sin ekonomi i klimatsmart riktning. Det är glädjande att den nya regeringen i ord ställt sig bakom båda dessa processer, men det bör finnas ambitioner bortom att förvalta och administrera vad tidigare ministärer byggt upp.
4. Gröna Klimatfonden. Som största finansiär per capita har Sverige en stark röst när det gäller FN:s nyligen operationaliserade organ för klimatfinansiering. Vår utgångspunkt bör vara att säkerställa hög kostnadseffektivitet, genom att följa Parisagendan om biståndseffektivitet och i första hand stödja nationella program och strategier snarare än enskilda projekt. Vi bör också begära en årlig redovisning av kostnadseffektiviteten, så att vi upplyst och utan skygglappar kan välja klimateffektiva lösningar.
5. Flexibla mekanismer. En global koldioxidskatt är långt borta. Därför bör man värna FN:s marknadsmekanismer, där enbart CDM - Clean Development Mechanism - levererat över 1.5 gigaton utsläppsminskningar, med aktivt och viktigt stöd Energimyndigheten. Nu växer också många nationella och regionala system för handel med utsläppsrätter, ofta kopplade till skydd av biologisk mångfald och fattigdomsbekämpning. Sverige bör i Lima markera en stark tilltro till dessa processer.
Mötet i Paris i december 2015 är avgörande för om vi ska ha en rimlig chans att hålla den globala temperaturökningen under två grader jämfört med förindustriell tid. Grunden för framgång i Paris läggs nu, med Sverige som en potentiell nyckelaktör. Den rollen bör vi utnyttja.
Mattias Goldmann VD, gröna och liberala tankesmedjan Fores och på plats i Lima
Regeringens klimatutmaningar i Lima
På klimattoppmötet i Lima kan den svenska regeringen spela en avgörande roll på fem områden:
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.