Vargen hade varit utrotad i Sverige i 150 år när det skedde en olaga inplantering i Jokkmokk. Jag arbetade i Luleå då och minns att samerna i Jokkmokk klagade att de av spår i snön kunde se att vargar släppts ut från djurtransportfordon på parkeringsplatser inom kommunen.
Eftersom jag inte minns vilket år det var kan jag inte säga vem som var statsminister, men det fanns inget riksdagsbeslut i frågan.
Allmogen i landet hade tålmodigt bekämpat vargen. Jag minns att i Hagelsrum, där jag bodde, fanns en så kallad varggrop bevarad. Jag menar att nutida partiledare alltmer övergått till att styra riksdagen istället för tvärtom (som är demokratins innebörd). Jag tror man skulle få in fler idealister i riksdagen om man sänkte arvodena.
Jag anser också att politikerna måste visa en viss respekt för allmogens månghundraåriga strävan att besegra vildmarken och göra landet beboeligt.
Det är i första hand de mindre företagen som drabbas av vargplågan. Jag har också talat med en storföretagare, som säger att det för hans del är helt egalt om det är slakteriet eller Naturvårdsverket som betalar honom för fåren.
Paul Öström, Hultsfred
Respektera bekämpandet av varg
Jag fäster mig främst vid att Elisabeth Wanneby, MP, som säger "vi har en riksdag och regering som har bestämt att vi ska ha stora rovdjur här i landet". Jag är i första hand tveksam om hur stort inflytande riksdagen egentligen har. En del riksdagsmän har ju kallat riksdagen för "knapptryckarkompaniet".
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.