Jo, då växte det havre på mossarna och på smååkrar i skogskanterna. Och skogen var full av stubbskott efter all vedhuggning som skett. Då fanns det inte några rådjur, som plockade bort stubbskotten med de var små. Då fanns det mat för älgen.

Hur är det nu då?

Nu planterar en del skogsägare gran på tallmarker. Men de biter sig själva i nacken, för när granen blir så gammal, så det är dags för tillväxt av grovtimmer, då stannar tillväxten och det blir inga grova stammar.

På senaste tiden har röjsågen blivit allmän. Då är det så lätt att plocka bort lövsly som växer i granplanteringarna. Då händer det att stora områden blir utan mat för älgen.

Skulle det vara någon rättvisa, så skulle de markägare som gör så, ha lägre tilldelning, som endast bjuder älgarna granris som mat.

Ni som ordnar mat åt älgarna och planterar tall, gå inte ut för tidigt med röjsågen i planteringen. Tallplantorna har fint skydd av skräpet som också kan vara bra mat. Det brukar vara orörda stammar, så det räcker till huvudstammar.

Gå förbi någon stenig backe när du röjer och kalla den "viltåker". Toppa lövet när det blir högre än älgarna. Då får älgen mat och du får se en skymt av Europas ståtligaste vilt där ibland.

Bertil Edvardsson
Virserum