Den frågan ställer sig alla i Stålhagen. Det var nämligen redan före sommaren som bänkar och bord lyftes bort från sin tidigare plats i den lilla park som ligger intill fotbollsplanen och sedan bara lämnades slängda på stigen som är en förlängning av Älvgränds gång-och cykelbana.
Samma slapphet syns dessutom redan där gångstigen möter fotbollsplanen. I vintras blåste nämligen ett träd ner och lade sig över en av de två entrépassagerna.
Tekniska kontoret har ännu inte besvärat sig med att ta bort trädet så att de gående ska kunna använda de båda tydligt markerade in- och utgångarna av stigen utan möts man får man vänta och gå på den numera enbart ena passagen. Trångt, bökigt och ett irritationsmoment.
Så blåser ett träd ned på en gångstig i Hultsfred, ja, då får väl de som går där ta en annan väg istället tycks man resonera. Synd att slita på kommunens såg och släpkärra förmodligen.
Så här slappt får det inte vara. Hultsfred är ju inte avvecklat - ännu.
Barn är mjuka - betong hårt
Så här slappt får det inte vara
Vilket barn i Hultsfred och Stålhagen som lekande och springande på väg till fotbollsplanen ska bli det första som genomborras av de armeringsjärn och nakna järnrör i råa betongklumpar som bara lämnats kvar på gångstigen? Vilka hoppande hundar ska få ögon utstuckna och svåra skador beroende på tekniska kontorets nonchalanta slapphet?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.