De länder som i likhet med Sverige, har geologisk deponi som strategi, inriktar sig på förvaring inom den översta kilometern av berggrunden. I Sverige och Finland skall avfallet förvaras på cirka 500 meters djup i gruvgångsliknande tunnlar. Avfallet är inneslutet i kopparkapslar som omges av en buffert av bentonitlera. Kopparkapslarna kan tas upp igen om teknikutvecklingen i framtiden gör det möjligt att dels utvinna mer energi ur avfallet dels kraftigt minska strålningen.
Miljörörelsens alternativförslag med förvaring i djupa borrhål på 3 till 5 kilometers djup har svagheten att förvaringen säkerhetsmässigt skulle vila på endast en barriär: berget och det stora djupet.
En ny rapport från SKB med alternativa metoder för omhändertagande av använt kärnbränsle, där även andra alternativ redovisas, kommer att finnas i den miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som lämnas in i samband med ansökningarna om slutförvaret.
Tage Sandmark, Visby
Säker slutförvaring av kärnkraftsavfall
Miljörörelsen viftar med kärnavfallsfrågan. Internationellt är man överens om att slutförvaring i berg är den bästa förvaringsplatsen för använt kärnbränsle. Detta enligt Svensk Kärnbränslehanterings (SKB) hemsida. Förvaringen är tänkt att ske inom Oskarshamns eller Östhammars kommuner. I samråd med kommunerna utreder nu SKB de olika alternativ till slutförvaring som studerats.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.