Tjänstemän inom Kinda kommun har tagit fram ett förslag, som ska tas i april, att bland annat lägga ner dagverksamheten. En verksamhet som betyder så mycket för våra gamla och andra med funktionshandikapp.
Dagverksamheten betyder att både de som bor inom serviceboendet och i eget boende kan träffas och jobba med sina händer. Händer som hela livet varit verksamma och flitiga, händer som skapat sådant, som gett oss nu aktiva ett framgångsrikt land.
Jag skäms när jag ser att man missunnar våra kära gamla att få känna sig som människor som kan uträtta saker, och ha trevligt tillsammans. Det skrivs i utredningen att man ska stötta organisationer och andra ska "få möjligheten" att driva verksamhet, visst det låter väl bra. Men vet inte utredaren att sådan verksamhet finns redan, exempelvis kyrkosamfunden, har daglediga aktiviteter, som är trevliga och positiva.
Vid Stångågården i Horn finns i dagsläget möjlighet för de gamla och andra att använda vävstolar, de får hjälp att sätta upp väven, inte för att de inte kan rent tekniskt, utan för att de inte är lika viga i kroppen, som under sin glans dagar. Därför behövs personal där som ett stöd, för att verksamheten ska flyta och att så många som möjligt kan delta.
I utredningen finns några grova beräkningar på hur mycket man kan spara, men där räknar man inte alls på hur de som missar den sociala gemenskapen kommer att må.
Troligtvis kommer detta kosta mer än det smakar.
Vi i Horn väntar oss att ansvariga kommer hit och redogör för hur det är tänkt, det finns flera frågetecken som bör klarläggas, hur blir det för dem som ska få kall mat hemskickad någon gång ibland, eller de som behöver få tillgång på korttidsboende?
Eva Tejle Ekbjörn
Skäms över missunsamheten
I veckan hörde jag Göran Persson tala på en konferens, där nämnde han att kommunerna hade fått pengar, för att kunna hålla nivån inom omsorgen. Har Kinda kommun fått några pengar, det kan man ju verkligen undra, eller är det så att dessa pengar används till att inrätta nya chefstjänster?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.