Låt oss anta att Laila Freivalds varit kemiskt ren från skandaler och att hon i detta oskuldsfulla tillstånd anordnat en presskonferens i Bryssel om Vitryssland och Palestina, vem hade då kommit, vem hade då orkat lyssna? Inte många. Ty vad hade hon kunnat bidra med av intresse i dessa intrikata utrikespolitiska spörsmål? Svensk utrikespolitik de senaste åren är lika intresseväckande som en ljummen pilsner.
Vi har ingen eu-politik ty den ligger under Bosse Ringholm, som nu tar över efter Laila Freivalds och en kort tid får Bosse därför ansvar över hela fältet. Vi har ingen utrikespolitik gentemot Nato, mot USA eller de underutvecklade länderna; Sverige som nation varken syns eller hörs, och även en borgerligt sinnad person kan komma på sig med att stundom sakna Olof Palmes röst.
Socialdemokraterna lägger skandal till skandal: Anna Sjödins fylla, de extrema statliga pensionerna till bland andra Anitra Steen, de fula förtalsmejlen från partikansliet etc, det tycks aldrig ta slut.
De borgerliga partierna har ett guldläge, men det händer aldrig någonting på den fronten ändå. Kanske åks det för mycket borgerlig buss. Närhelst det kommer ett mejl från den borgerliga alliansen befinner den sig på busstur någonstans in the middle of nowhere.
Stanna hemma i Stockholm och opponera.
Dagsmeja
I TV:s väderleksrapport sades det häromdagen att svenska folket utsett språkets vackraste ord. Det är ordet "dagsmeja".
Ja, det är ett mycket vackert ord. Men här skall ni fått ett par till : "Södra Greda blomsterängar", en underbar blandning av vokaler och konsonanter.
Ett par andra ord med samma skönhetsvärden, lyssna nu : "Sjömarker". "Vipornas klagan".
Snart är vi där. Håll ut.
Ö.B.
Skandal avlöser skandal
Laila Freivalds förstod att hon inte längre kunde vara utrikesminister när journalisterna inte ville lyssna på vad hon hade att säga om situationen i Vitryssland och Palestina utan envisades med att bara fråga om hennes inblandning i Muhammedsaken.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.