Insändare: Skattepengar ska gå till vård - inte vinster

Samma fastighet som öppenvårdens primärvårdscentral. Maj 2013 begärde Sensia AB att den nyöppnade Primärvårdscentralen och en annan P-vårdcentral i Kalmar län skulle försättas i konkurs.

Efter detta fanns en insändare från Läkarföreningen i Kalmar Län som menade att den privata- och offentliga sjukvården inte hade lika spelregler. Läkarföreningen undrade varför offentlig sjukvård inte också försattes i konkurs då de liksom Sensia AB gick back.

Några saker är i alla fall lika. Både privat- och offentlig sjukvård är skattefinansierad välfärd och vårdalternativen får lika mycket för varje listad patient. Det bör för närvarande vara 4.000 kr per patient.

Dessutom erhåller båda alternativen inbetalda skattekronor i ersättning för varje behandlad patient.

En stor skillnad är dock att svenska folket enligt lag ska ha tillgång till offentlig sjukvård. Detta kallas statligt patientansvar.

Detta bindande lagrum gäller inte för privat sjukvård. De kan kan som i Hultsfredsfallet starta upp och slå igen verksamheten närhelst de vill.

För övrigt var Sensias konkurs i Hultsfred märklig av flera orsaker. Innan de begärde sej i konkurs utbetalades 6 miljoner i vinstutdelning till företagets aktieägare. Vart tog dessa pengar vägen?

De två Sensia konkurserna i vårt län drabbade tusentals patienter. Plötsligt hade de ingen läkare att vända sej till. Tack vare den tvingande lagen att offentlig skattefinansierad sjukvård måste finnas för skattebetalarna kunde de övergivna patienterna få adekvat vård.

Tar man dessa tusentals övergivna patienter gånger 4000 kr gånger ersättningen för varje behandlad patient är det inte småsummor Sensia fick. Ändå begär de sej i konkurs. Varför?

Lägger man till att Sensias tillväxtstakt var 27 procent vid det senaste bokslutet blir konkursen obegriplig. Under denna tidsperiod begärde sej för övrigt Sensia i masskonkurs från norr till söder. Det var som en farsot. Självklart en väl genomtänkt samordnad operation. Pengar prioriterades före patientansvar.

Sensia AB äger även något som heter Hermelinen och Ångkvarnen. Båda verksamma inom välfärdssektorn. Sensia ägs av fondbolaget Life Sience IV. En buyoutfond. De ägs av det finska börsnoterade riskkapitalbolaget Cap Man med en årsomsättning på 30 miljarder kronor. De fokuserar sin verksamhet främst på nordisk skattefinansierad sjukvård då de gjort bedömningen att det finns mycket pengar att hämta där.

Cap Man är skrivna i Guersney där bolagsskatten är noll procent. Syftet är att betala så lite skatt som möjligt. Vinsten hamnar därför i några få riskkapitalisters fickor.

I fallet Sensia AB och deras vinst på sex miljoner kronor i Hultsfred försvann de genom skatteplanering. Sensia lånade cirka 25 miljoner kronor av toppmoderbolaget Cap Man till en låneränta på ca åtta procent. Dubbelt mer än bankräntan. Vinsten kvittades mot skulden.

Sensia begär sej då i konkurs samtidigt som Cap Man inkasserade vinsten obeskattad. Sensia AB drar vidare mot nya jaktmarker med samma upplägg.

Nog är det konstigt att riksdagspartierna inte pratar om skattefinansierad sjukvård. Det är definitivt en politiskt glödhet fråga. Partierna utom V vågar inte ta en öppen debatt om skattefinansierad privat välfärd.

Jag anser att den landstingsskatt svenska folket betalar enbart räcker till en högkvalitativ offentlig sjukvård. Att tillåta privata vinstdrivande sjukvårdsaktörer driva företag bekostat av skattepengar är för mej idioti.

Lagstiftningen om bla privat- och offentlig sjukvård måste ses över. Det är ju glasklart att skattepengar ska komma folket tillgodo och inte livnära privata vårdföretag vars enda drivkraft är vinstmaximering.

Bjarne Nilsson, (S) Hultsfred