Skolan, plats där kunskap och drömmar

Ibland undrar man i tysthet vad det är som är så farligt med att hitta vägar fram till en vettig bedömningsprocess inom den svenska skolan. Det har varit i det närmaste tabubelagt att ta tala om betyg och uppföljning om man inte vill framstå som en hårdhudad kravmaskin.

Från läsekretsen2008-02-01 07:26
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

När man funderar närmare på vad det är som ligger bakom denna typ av förlamande attityder så är det egentligen inte så konstigt. Sverige har under en lång tid styrts av ett alternativ inom svensk politik som inte värdesatt kunskap och flit. Miljön har genomsyrats av ett slags likformningstänkande där eleverna skall stöpas i samma form. En "tennsoldatsmentalitet" som går ut på att ingen skall få visa framfötterna, ingen skall få möjlighet att odla sina talanger till fullo. Skulle du uppnå bättre resultat än genomsnittet så är det stopp på frikostigheten. Det är ett tecken på en attityd som växer sig stark i ett klimat där näringen kommer från kollektivismens och utjämningarnas land. Alla skall komma i mål samtidigt.
Vi moderater ställer inte upp på detta. Drömmar skall få växa och kunskap skall premieras. Att ha höga förväntningar, att visa att man har just dessa höga förväntningar stimulerar snarare än det blockerar. Så fungerar det ute på arbetsmarknaden, ute i verkliga livet och borde göra även i skolan
Vi har nu i alliansregeringen startat ett arbete med att förändra strukturerna inom det svenska skolväsendet. Det handlar om tydliga mål: läsa skriva och räkna och om attityder. Men för våra barns skull och för allas vår framtid så har vi en moralisk skyldighet att äntligen rätta till det som under lång tid varit förbjudet att tala om i Sverige. Elever skall ges utrymme att lyckas såväl som misslyckas. Det är inget fult att vara bra, bättre eller bäst, lika lite som det är något fult att ligga lite efter. Tvärtom så kan höga förväntningar få ett barn att lyckas.
I sport och musik är det tillåtet att vara bäst och gå vidare men inte i läsämnen som exempelvis matematik. Är du bra i matte och räknat färdigt dina uppgifter får du ofta inte gå vidare utan får endast ett nytt blad med liknande tal att jobba vidare med tills övriga i klassen är klara. Tänk om det skulle vara likadant i en sport som höjdhopp. Läraren höjer inte ribban förrän hela klassen har klarat en höjd.
Hade Kajsa inte fått höja ribban och testa nya utmaningar hade hon inte blivit en hyllad världsstjärna, tur att hon fick chansen. Varför skulle inte Lisa få samma chans i matematik?
Det handlar om att ge våra elever möjligheter att visa vad de kan. De ska uppmuntras att ta sig an och hantera utmaningar.

Eva Bengtson Skogsberg (m)
Riksdagsledamot Kalmar Län

Läs mer om