Genom att under åren 1997-2003 låta 100 miljoner kronor/år rinna iväg till 240 personer som fick lön utan att arbeta banade man väg för dagens penningbrist.
Den framställs som en tvingande nöd.
Räddaren ur nöden är den svarta lista över sjukdomar som läkare ska behandla endast i mån av tid, resurser och politikernas goda minne.
Den svarta listan löser inte vårdens problem.
Politiker ska se till att skaffa resurser från väljarna.
Utfärda mål och riktlinjer. Inte leka doktor.
Sjukvården är behovs- och efterfrågestyrd. Landstinget ansvarar för att den som behöver ska få vård. Enligt Palle Håkansson, landstingsråd (s) har alla rätt till en bedömning av läkare.
Primärvården ska bedöma och sortera fram dem som får gå vidare i produktionen. För den ökade belastningen som dörrvakter till sjukhusen "belönas" primärvården. De slipper nedskärningar!?
Läkaren är ansvarig inför patient, Socialstyrelse och Hälso- o sjukvårdens ansvarsnämnd.
Den läkare som inte behandlar eller som missar en sjukdom kan förlora sin legitimation och sin rätt att arbeta som läkare.
Det finns inget sätt att komma runt läkarnas personliga ansvar.
Varje politiskt eller byråkratiskt försök till ransonering och sorteringslista stupar på den dubbla ansvarslinjen med läkarens personliga ansvar.
Arne Grip (fp)
Skrota svarta listan
Landstingspolitikerna skrev hösten 2003 en lista över sjukdomar som inte ska behandlas. Nu ska denna svarta lista kompletteras med nya åkommor. Motiveringen till att ransonera landstingsmedel är att det fattas pengar.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.