Genom att betala ut stödet snabbare kan regeringen ge solenergin en skjuts. Samtidigt underlättas ett snabbt införande av nettodebitering, det vill säga att producenter av solel tillåts kvitta tillfälliga produktionsöverskott mot egen elanvändning.
Tvärtemot vad många tror är solenergilösningar effektiva även på våra breddgrader. Dessutom halverades kostnaden för solceller mellan 2009 och 2012, en utveckling som gör solenergin till en allt intressantare del av Sveriges energimix.
Men Sverige ligger efter. Under 2011 var eltillskottet från solceller totalt 8 miljoner kilowattimmar (kWh), en bråkdel av Sveriges elförbrukning. Per svensk innebär det 1 kWh solel, medan exempelvis Tyskland producerade cirka 300 kWh per invånare och Danmark 3 kWh.
Sedan år 2009 har privatpersoner, företag och organisationer i hela Sverige haft möjlighet att söka statligt stöd för investeringar i solceller. Intresset har varit mycket större än tillgången. Av de drygt 3 000 ansökningar som hade inkommit fram till årsskiftet har bara en dryg tredjedel kunnat beviljas.
Det är ett positivt besked att regeringen anslår ytterligare 210 miljoner kronor i investeringsstöd för solceller. Men den planerade utbetalningsperioden, som sträcker sig fram till 2016, är problematiskt lång.
Istället för att låta högen av ansökningar om investeringsstöd växa och tvinga dem som vill investera i solceller vänta i åratal på besked, bör de aviserade investeringsmedlen delas ut snabbare. Genom att fördela stödet redan under 2013-2014 kan regeringen bidra till att många fler investeringar kommer igång snabbt.
Det finns ytterligare ett viktigt skäl för att påskynda utbetalningarna av investeringsstödet; regeringen har aviserat att så kallad nettodebitering ska införas inom kort. Det innebär att producenter av egen el kan kvitta produktionsöverskott mot förbrukning, och bara betala för mellanskillnaden.
Den möjligheten finns på andra håll i världen, bland annat i Danmark där nettodebitering har tillämpats i 15 år. Energiminister Anna-Karin Hatt har vid ett flertal tillfällen aviserat att även Sverige ska ta steget. Ett antal utredningar har behandlat frågan och den senaste ska presentera sitt förslag innan sommaren 2013.
Vår uppmaning till regeringen och energiminister Anna-Karin Hatt är alltså att betala ut investeringsstödet till solceller så snart som möjligt och skyndsamt införa nettodebitering. Svenskarnas vilja att producera egen el är stor - denna kraft bör tas tillvara.
Marie Fossum,
chef för nya affärer, Fortum
Andrew Machirant,
vice ordförande, Svensk Solenergi
Smartare stöd ger mer solel
Intresset för egen solelproduktion ökar snabbt bland Sveriges hushåll, företag och organisationer. Ett statligt stöd för solcellsinstallationer har funnits sedan 2009, men pengarna har tagit slut så länsstyrelsen i Kalmar län har bara kunnat bevilja 37 av 102 inkomna ansökningar. Regeringen har nu anslagit ytterligare 210 stödmiljoner som ska räcka till år 2016.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.