Längre och mörkare är augustikvällen
Sommaren är över, men än finns smultronställen.
Nu glöder höstens blommor i rabatten
Ensam kvar blir "ofta" sommarkatten.
Svalornas ungar för sin långa flytt sig övar
Likt tranor och ärlor sina vingar de prövar.
Kräftburar agnas och sätts sjöar och bäckar,
Sommarkatten gömmer sig skyggt i snår och häckar.
Av äpplen, päron och plommon dignar träden
Säden har skördats på fälten och gärden,
Snart i höstskrud naturen färgrikt glöder.
Men vem är det, som sommarkatten föder?
När för höst och vinter vi sommarstugan stängt
Glöm inte bort katten, som sin tillit alla skänkt.
Hungrigt han jamar vid stugans dörr,
Men de är alla borta. Inget är som förr.
Margareta
Sommarkatten
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.