Låt mig vara tydlig från början. Jag har ytterst liten förståelse för skolverkets skollagstolkning inför advent, jul och andra högtider. Verket säger i princip att det går bra att låna kyrkobyggnaden bara inte prästen säger något religiöst, välsignar barnen eller sjunger fel psalm. Vad ska då prästen göra? Varför ska kyrkobyggnaden överhuvudtaget lånas? Ska altartavlan plockas ner? Frågorna blir bara fler och fler efter skolverkets så kallade förtydliganden.
Kyrkan är en religiös plats där många av oss, inte alla, är medlemmar. Sedan kyrkan skiljdes från staten är det ett aktivt val att vara medlem. Så här i efterhand är det rätt självklart med tanke på religionsfrihet och föreningsfrihet. Det valet, liksom vilken präst man kommit i kontakt med, vilken syn man har på livet och tillvaron påverkar alla vår relation till kyrkan. Oavsett vilket val vi gjort är jag övertygad om att vi alla behöver traditioner och gemensamma upplevelser. Vårt kulturarv bär i stora stycken vårt samhälle och skapar en viktig tillhörighet. Skolavslutning är bara ett av många tillfällen, men för skolelever är det en viktig stund.
Skolan ska ge alla barn en religionsundervisning där de tillsammans reflekterar och kritiskt resonerar om tro och icketro. Där de får kunskap och insyn i såväl den dominerande trosuppfattningen i Sverige - kristendomen - liksom i alla andra religioner och trosuppfattningar. Varför vi faktiskt firar advent, jul, ramadan och påsk är exempel på viktiga och självklara lektionsteman.
Vi har under ett antal år haft en diskussion om huruvida sommarens skolavslutning får äga rum i kyrkan, om man får sjunga "Den blomstertid nu kommer" och om svenska flaggan får hissas. En debatt som skapat oro hos beslutsfattare som vill visa var skåpet ska stå, vilsenhet hos rektorer som vill åstadkomma en minnesvärd skolavslutning och många föräldrar har engagerat sig i att skolan ska vara en kulturbärare och föra vidare traditioner.
Ibland sägs att det idag finns många barn som bekänner sig till en annan religion än kristendomen skulle känna olust inför att behöva gå till en svensk kristen kyrkan. Jag rätt säker på att många invandrare tycker att svenska traditioner är både vackra och spännande och istället upplever en olust inför att blir slagträ i debatten. Den som har en stark religiös tro kan befinna sig i andra religiösa miljöer med ett stort mått av nyfikenhet och vilja till reflektion.
Var skolavslutningen ska äga rum är en fråga, bland många, om vilka kulturarv och traditioner vi ska föra vidare. Själv tycker jag stilla natt är en vacker psalm.
Lena Hallengren (S),
Riksdagsledamot Kalmar län
Stilla natt men allt är inte helig frid
Stilla natt, heliga natt, allt är frid, stjärnan blid skiner på barnet i stallets strå och de vakande fromma två. Kristus till jorden är kommen, oss är en Frälsare född.Vad säger skolverket om första versen i psalm 114? Passerar den nålsögat?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.