Stimulerande skolmat i Östergötland

Under tre år har Hagdahlsakademien tillsammans med Föreningen Östergötlands Barn delat ut pris till den skola i Östergötland som på bästa sätt stimulerar eleverna att utveckla goda matvanor och bidrar till att de får en sund inställning till mat. Maten hör till det viktigaste både för barns hälsa, tillväxt och utveckling, och för skolprestationer. Vi vill också med vårt pris uppmuntra till medvetna val av råvaror, minskat spill, och hänsyn till miljön.

Från läsekretsen2015-02-18 08:21
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

HITTILLS HAR TRE skolor fått pris (Norra Skolan i Motala, Skolan i Rimforsa och nu senast Björke Skola i Finspångs kommun), men valet har inte varit lätt för många skolor gör ett mycket fint arbete.

När vi i juryn läst igenom de fina ansökningar vi fått har vi kunnat glädja oss åt kreativitet, entusiasm och engagemang. Med stolthet och glädje presenterar skolorna sitt arbete som inte bara gäller att göra skolmåltiderna näringsriktiga och välsmakande. I ansökningarna berättar man också om vikten av elevernas delaktighet, om samverkan med föräldrar och andra och om matens roll i ett vidare samhällsperspektiv. Dessutom lyfts skolmåltidens estetiska och miljömässiga sidor fram.

Många skolor poängterar vikten av att ha ett matråd där kökspersonal och elevrepresentanter samlas. I en skola beslöt matrådet att arrangera en avslutningslunch för eleverna i åk 6 där elever för åk 5 fick hjälpa till med serveringen. I en annan skola fick de äldsta eleverna i tur och ordning vara "dagens kock" och hjälpa personalen med att laga mat och sedan servera sina kamrater.

Föräldrar inbjuds till frukostföreläsningar med dietist, erbjuds veckomatsedlar med tips om "lättlagad mat från grunden med bra råvaror." Och barnen själva kan be om recept på maten de ätit, för att kunna ge till sina föräldrar eller prova själva.

I de flesta skolor diskuteras problemet med kastad mat och vad man kan göra för att stoppa slöseriet. Ett sätt att få bukt med matsvinnet var att de som lagar maten förvissade sig om vad barnen ville ha. Ett annat var att ordna en våg så att eleverna fick reda på hur mycket som kastades varje dag. En belöning för minskat matsvinn utfästes och ett tydligt diagram över veckans resultat ökade viljan att inte ta mer mat än man kunde äta upp. Om lärarna äter med eleverna och barnen dels själv får ta sin mat, dels är med och påverkar valet av rätter så minskar också matsvinnet.

GIVETVIS LYFTER ansökningarna fram den goda mat som lagas. En skola serverar vid separat bröddisk dagligen hembakat bröd som kan kryddas på olika läckra sätt - vitlök, morötter. Det smakar säkert gott tillsammans med sallads- och grönsaksbuffén som anpassas efter årstiderna. I en annan skola understryks att man alltid kan välja mellan två varmrätter, varav en är vegetarisk. Och i en tredje framhåller man att all mat lagas på plats i omgångar - då blir matsvinnet mindre - och att de elever som inte äter fläskkött erbjuds något annat. Specialkost finns för dem som behöver och i en skola ser man till att "önskekost" kan ordnas. En skola beskriver lyriskt hur deras kokerska lagar all mat från grunden, hur "hon steker och panerar fisk, rullar köttbullar och steker pannkakor."

MATEN SKA VARA god, men också hälsosam. Ett gemensamt tema i ansökningarna är: Mycket grönt. Litet socker. För att uppnå detta mål kan man t ex anordna ett stort salladsparty där elevernas framröstade frukter och grönsaker presenteras i en buffé eller ha en sockerutställning där man berättar om det farliga sockerbehovet och jämför sockerinnehållet i mat och olika drycker.

Flera av skolorna uppmärksammar också att det är viktigt att barnen får goda frukost- och mellanmålsvanor. Det kan ske genom att satsa på Frukostvecka. Då får varje klass äta frukost i matsalen en morgon och föräldrarna inbjöds till frukostföreläsning med dietist. Eller också kunde två klasser varje dag bli serverade en god och näringsriktig frukost där de större barnen fick äta tillsammans med de mindre och där "ljus och musik bidrog till stillhet och trevnad."

Det är faktiskt inte själva maten som främst lyfts fram i ansökningarna utan satsningen på att göra måltiderna estetiska och lustfyllda. Vid större högtider kan man duka långbord och pynta matsalen litet extra. Till jul kan en stor tomte sitta och vinka till barnen i matsalen. I en skolas matsal brukar man ordna utställningar av bilder som eleverna själva gjort under sina bildlektioner. Mycket populärt är att ordna "nobelfester" där finkladda elever placeras i par och serveras av sina lärare.

Viveka Adelswärd,
Katarina Hågfeldt-Collin, Elisabeth Lagerfelt,
Johnny Ludvigsson

Läs mer om