Men väl ute på gatan blir det plågsamt uppenbart för såväl henne som för oss andra att hon inte har någonstans att ta vägen. Fri från våldtäkterna och misshandeln är hon ändå lika rädd för den svenska polisen som för förövarna. Genom polisen vet hon att hon blir hemskickad till ett liv med fortsatt våld och förnedring. Lilja väljer att ta sitt liv. Det är den bild som etsar sig fast. Bilden av att inte ha någonstans att ta vägen. Bilden av att döden är den enda utvägen, trots att hon gjort sig fri från sina plågoandar... trots att hon befinner sig i Sverige.
Filmen är baserad på en verklig händelse och den litauiska flickan hette egentligen Dangoule. Den 7 januari 2000 hoppade hon från en motorvägsbro i Malmö. Självmordet uppmärksammades med en liten notis i svensk tidning. Flickan var sexton år gammal.
Även om vi aldrig kan förstå vad Dangoule fick gå igenom får vi genom filmen en plågsam inblick i hennes liv och öde. Än mer plågsamt är det faktum att hennes öde inte är unikt. I Sverige är hon en av femhundra.
Kampen mot människohandeln måste ges högsta prioritet på EU-nivå och i medlemsländerna. De åtgärder som hittills vidtagits har visat sig otillräckliga. För att stoppa den förnedrande, smutsiga och olagliga sexslavhandeln krävs det snara och verkningsfulla åtgärder. Människohandel är i högsta grad ett internationellt problem som enbart kan lösas med ett fungerande och kraftfullt samarbete över nationsgränserna.
Det finns fortfarande slavar och slavhandlare i Europa. Varje år säljs minst en miljon kvinnor och barn runtom i världen som sexslavar, varav en halv miljon i Europa. Sverige är inte förskonat. Unga kvinnor och flickor, mellan 17-20 år, utgör en majoritet av offren för människohandel för sexuella ändamål. De allra flesta kommer från fattiga och desperata förhållanden i de forna öststaterna och Asien. Genom löften om arbete och höga löner luras de till Västeuropa. Många gånger vet kvinnorna inte var de befinner sig, de säljs i ett land och fraktas till ett annat. Genom att föra offren över landgränser kan gärningsmännen utnyttja offrens beroendeställning. När de väl kommit till destinationslandet blir de berövade sin frihet och värdighet. De fråntas sina pass, stängs in i lägenheter och tvingas in i prostitution. Kort sagt - de säljs som sexslavar.
För att få stopp på denna vidriga slavhandel krävs politiker som vågar och vill stå upp för människovärdet.
Gudrun Brunegård, Vimmerby
Skolsköterska och kristdemokrat i kommunfullmäktige och landstinget
Stoppa vår tids slavhandel
Ingen som har sett filmen Lilja 4-ever kan vara oberörd inför ord som trafficking och människohandel. Filmen handlar om en övergiven ung, levnadsglad men fattig flicka som i sin längtan efter kärlek luras till Sverige och där blir inlåst för att utnyttjas och våldtas. Hon lyckas slutligen ta sig ut ur den lägenhet hon suttit fängslad i.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.