Det utsorterade matavfallet kommer att läggas i kärl nr 1, som har det tätaste tömningsintervallet (varannan vecka). I övrigt är det ännu inte bestämt vilka fraktioner som ska ligga i vilket kärl. En vanlig fördelning är att restavfall, plastförpackningar, matavfall och färgat glas läggs i kärl 1.
Vi kommer att utgå från erfarenheterna från de kommuner som använder systemet idag och utifrån detta avgöra vilken fraktion som ska ligga i vilket kärl och vilket fack. Våra invånare kommer att få information om detta i god tid innan systemet tas i bruk.
Kärl nr 1 som innehåller matavfall kommer att tömmas varannan vecka. Kärl nr 2 kommer att tömmas var fjärde vecka.
I kärl nr 2 med glesare tömningsintervall (var fjärde vecka) läggs de övriga avfallstyperna. Enligt exemplet ovan skulle tidningar, pappersförpackningar, ofärgat glas och metallförpackningar läggas i kärl 2. Våra invånare kommer att få information om vad som gäller i god tid innan systemet tas i bruk.
För att få den bästa miljönyttan av matavfallet är det bättre att samla in matavfallet och göra biogas och gödsel jämfört med att kompostera hemma och använda kompostjorden i trädgården. De som ändå vill fortsätta att kompostera hemma kommer givetvis att få fortsätta med det.
5 a. Eftersom det nya systemet erbjuder miljömässigt bättre alternativ kommer sannolikt hemkompostering inte subventioneras ekonomiskt på samma sätt som idag, dvs även den som komposterar kommer att få en högre renhållningsavgift än idag.
5 b. De hushåll som slänger väldigt lite sopor kommer efter ansökan att kunna dela kärl med grannen. I det fallet får man dela både kärl 1 och 2. De som delar kärl kommer att få betala en lägre avgift än övriga.
Enligt nuvarande avtal kostar det oss mellan 11 och 44 kr beroende av kärlstorlek (80 - 660 liter) att tömma ett kärl och få avfallet transporterat till omlastningsanläggningen. I renhållningsavgiften som vår invånare betalar ingår förutom detta också kostnader för omlastning, transporter och behandling av avfallet från sopkärlet samt även all hantering av hushållets grovavfall och farligt avfall med mera.
7. Matavfallet kommer att rötas vilket är ett bättre alternativ än kompostering eftersom man vid rötning även tar hand om energin i matavfallet, exempelvis som fordonsgas. Rötresten kommer användas som gödsel på produktiv mark.
Rötningen av vårt matavfall kommer att handlas upp med tydliga krav på miljö och kvalitet. Rötningsanläggningar finns exempelvis i Linköping, Jönköping och Växjö.
8. Det kommer vara nya sopbilar som hämtar avfallet. De kommer inte kunna tömma båda kärlen vid samma hämtningstillfälle. Istället för dagslägets två hämtningar under en fyraveckorsperiod kommer kärl 1 hämtas två gånger och kärl 2 en gång. Totalt tre hämtningar under en fyraveckorsperiod.
9. Vid större ombyggnationer av fastigheter krävs ofta bygglov. För att ta reda på vad som gäller för en specifik fastighet bör man kontakta en bygglovhandläggare i sin kommun.
10. Det finns inga brandskyddsregler som säger var du får lagra återvinningsbart avfall. Det går bra att förvara ett kärl i garaget.
11. Enligt plan- och bygglagen får den sammanlagda byggnadsarean av alla friggebodar vara högst 15 kvm. För att ta reda på vad som gäller för en specifik byggnad och fastighet bör man kontakta en bygglovhandläggare i sin kommun.
Styrgruppen för ny Avfallsplan i Hultsfred, Högsby och Vimmerbys kommuner genom
Lars Rosander, Kommunstyrelsen Hultsfred
Ingemar Svanström, Kommunstyrelsen Högsby
Ingela Nilsson Nachtweij, Kommunstyrelsen Vimmerby
Svar på frågor om sophanteringen
Folke Boman ställde i sin insändare den 22 augusti i denna tidning ett antal frågor angående sophämtning i flerfackskärl. Eftersom våra kommuner ännu är i ett tidigt planeringsskede har vi ännu inte tagit ställning i alla detaljfrågor. Våra invånare kommer att få information om alla detaljer i god tid innan systemet tas i bruk, vilket kan komma att ske tidigast år 2015.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.