Nu institutionaliseras barn från 1 år och befinner sig i förskola/skola under större delen av sin vakna tid. Dessutom är det mycket barn i grupperna och stressen ökar. Samhället tar över föräldrarnas viktiga arbete och ansvar som fostrare. Varför då sätta dem till världen?
Hur vore det med lite uppfinningsrikedom, kan inte föräldrarna umgås och fostra sina egna barn? Självklart kan och ska de göra det, men inte om samhället signalerar till dem att institutionerna och "proffsen" gör det bättre. Tyvärr signalerar samhället också att det är bättre för barnen att massuppfostras i grupp.
Eget ansvar finns det något som heter, vem har påstått att det är bättre att vara på förskola än hemma med sina föräldrar och syskon?
En liten 1-åring förstår inte varför mamma och pappa går iväg och lämnar barnet bland okända barn och vuxna. Självklart skadas förtroendet och tilliten till föräldrar och vuxenvärlden. Det ser vi konsekvenserna av när de blir äldre, men ingen tycks vilja se sambandet. Ingen tänker på barnets bästa, det är de vuxna som ska servas. När det sedan gäller omsorg och tillsyn under föräldrars arbete och studier så ska det finnas förskola med kvalitet, så att föräldrarna kan lämna barnen i trygga händer. I takt med alla nedskärningar i kommunerna så minskar kvalitén, grupperna ökar och stressen breder ut sig.
Vem kan påstå att personalen lär barnen mer än vad föräldrarna kan under förskoleåren. Finns det vetenskapligt bevisat?
Det finns de kommuner som "tvingar" föräldrarna att ta ut fyra veckors ledighet under sommaren så att barnet ska få semester. Kloka kommuner som tar ansvar för barnets bästa. Vilken vuxen skulle orka arbeta och vara i grupp utan en längre sammanhållen semesterledighet? Det finns många barn som befinner sig i förskolan cirka tio timmar om dagen, vilken vuxen skulle acceptera det? Vad säger arbetsmiljölagen om det? Vilken lag stöder barnens rättigheter, och vem ser till att barnen får en bra arbets/lek-miljö? Undrar vad barnombudskvinnan tycker om det?
Det den förre rektorn från Vimmerby skrev i sin insändare den 9 juni var mycket bra och klokt. Min insändare betyder inte "tillbaka med kvinnan till spisen" utan ta ansvar för de barn som ni skapar, mammor och pappor. Det är ett livslångt arbete, ge inte bort allt ansvar till andra. Barnen har rätt till sina föräldrar.
Jag hoppas också på en förlängd (delad lika på mamma och pappa) föräldraförsäkring, för barnens bästa.
"Feminist"
Ta ansvar för barnen
Det är konstigt hur dagens samhälle behandlar medborgarna. För 25 år sedan fanns ingen allmän förskola, och man fick vara hemma när barnen fick syskon och det gick väldigt bra.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.