Hälsa, välbefinnande och skolprestationer måste prioriteras. En grupp forskare i Skåne har studerat vilka effekter idrott i skolan får. En grupp elever har haft daglig schemalagd fysisk aktivitet under 45 minuter. En kontrollgrupp fick nöja sig med idrott två gånger i veckan, som är det vanliga idag.
I gruppen med daglig rörelse var det sju procentenheter fler som klarade grundskolans mål och uppnådde behörighet för gymnasieskolan än i kontrollgruppen.
Framförallt var det killarnas resultat som förbättrades, och killar presterar ofta sämre än tjejer i skolan idag. Killar med idrott varje dag hade dessutom betydligt högre betyg i svenska, engelska, matematik och i idrott och hälsa än killar i kontrollgruppen.
Denna kunskap måste tas till vara. Här ser vi en åtgärd som ger dubbla positiva effekter. Det ger både bättre skolresultat och bättre hälsa. Fysisk hälsa ger också mental hälsa. Skolhälsovård ska inte bara vara skolsjukvård, det måste vara skolfriskvård också.
Att öka andelen fysisk aktivitet kan utöver de positiva effekterna på både skolprestationer och hälsa också öppna upp för en mer aktiv fritid. Det är i gemenskap med varandra som vi utvecklas som människor. Familjer, vänner, skola och fritidsaktiviteter är grundläggande för att vi ska må bra.
En fungerade och aktiv fritid ger mer än bara hälsomässiga fördelar. Föreningslivet är en utbildning i demokrati och ger en ökad förståelse för hur samhället är uppbyggt. Där får man förebilder men ofta blir man också en förebild för andra.
Genom att prioritera den fysiska aktiviteten skapas tidigt en vana av att träna som man har med sig genom livet.
Många framgångsrika studenter idrottar parallellt med sina studier, och många framgångsrika idrottare har studerat vid sidan av träningen.
Man blir faktiskt bättre på det man gör om man gör annat också.
Forskningen visar hur vi kan förbättra resultaten i skolan. Nu måste vi agera.
Inte minst eftersom de elever som framför allt halkar efter kunskapsmässigt och hälsomässigt också ofta lever i ekonomiskt och socialt utsatta sammanhang.
Då är det särskilt viktigt att forskningen tas tillvara i utformningen av skolan. Alla barn har rätt till hälsa, kunskap och så goda uppväxtvillkor som det överhuvudtaget är möjligt.
David Lega (KD)
Andre vice partiledare och kommunalråd i Göteborg
Madeleine Rosenqvist (KD)
Ombudsman och ledamot Barn och utbildningsnämnden i Mönsterås
Christian Nytorpet (KD)
Ledamot Barn och utbildningsnämnden i Hultsfred
Träning är en hjärtefråga i skolan
Att det är viktigt att träna när man är äldre vet vi, men det är minst lika viktigt att träna när man är barn. På fritiden sitter barn allt mer still, och till följd av det ökar barnfetman. Investeringar i barns hälsa syns inte förrän långt fram i tiden, men vi måste våga investera i saker som sträcker sig längre än en mandatperiod.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.