De stora hyggesarealerna innebar att tillgången på foder ökade dramatiskt och viltet hade obegänsat med foder av hög kvalitet. Så stora hyggesarealer som vi hade då har vi inte haft senare.
Vad som hänt med älgstammen efter sjuttiotalet är en sorglig historia. Stammarna av alla hjortdjur har ökat dramatiskt och fodret i skogarna har inte räckt till för att få normal tillväxt på djuren. Alla har sett vad som hänt med älgstammen men ingen har haft kraft att agera.
Har någon inom markägare eller jägareorganisationer lyft frågan, har den personen tystats, ofta av den egna organisationen. Vi får inse att trettio års älgförvaltning totalt misslyckats.
När vi sköt våra första älgar vägde en kalv åttio kilo eller mer och en fjoling etthundrafemtio eller mer. I dag väger kalven ofta under sextio kilo och fjolingen runt ett hundra kilo. Svaret på varför vi får små kalvar och fjolingar är foderbrist.
Enligt det nya älgförvaltningssystemet som vi jagar efter från och med denna jaktsäsång ska vi ha en välmående älgstam som är i balans med fodertillgången. Vi ska ochså klara skogsstyrelsens minimikrav när det gäller antal oskadade stammar i tallplanteringar. Som läget är i dag klarar vi inte dessa krav i älgförvaltningssystemet.
Vad vi måste göra i nuläget är att minska det totala betestrycket. Vi måste lära oss att förstå att alla hjortdjur konkurrerar om samma foder.
Vi måste också förstå att allt grönt ris i skogen inte är kvalitativt foder. Mycket av vad vi ser på hyggen är björkbuskar och dessa har lite eller inget fodervärde. Jaktlagen måste ta sig tid till att jaga hjort och rådjur för att på så sätt minska betestrycket och gynna älgen.
När vi nu börjar årets jakt är det viktigt att vi skjuter det tilldelade antalet kalvar och att vi skjuter hondjur, och i stället låter tjurar leva och kanske bli kapitala om några år.
Uppgiften kan ses svår men men här måste jägare och markägare samarbeta för vi har alla ett gemensamt mål. Vi vill ha kvalitativt bra viltstammar i skogar där vi kan ha normalt skogsbruk och biologisk mångfald.
Slutligen vill vi uppmana alla att tänka på säkerheten under jakten och att tänka på den gamla devisen. Du behöver aldrig ångra ett skott du inte avlossat.
Sven- Erik Johansson,
ordf Vimmerby Jaktvårdskrets
Seved Johansson,
ordf Vimmerby älgförvaltningsgrupp och viltombud södra
Trettio år av misslyckad älgförvaltning
Nu stundar åter igen älgjakten och vi vill informera om hur vi uppfattar detta så värdefulla och av alla uppskattade vilt. På sjuttiotalet hade vi en älgstam som var på stark uppgång, tack vare förändringar inom skogsbruket som innebar att man började använda avverkningsmaskiner och hyggena blev större.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.