Hur har det blivit med de fyra friheterna, där vi har varor och tjänster? Beträffande varor så känner vi till hur knark, sprit, salmonella och grispest flödat in genom de öppna gränserna, tillika den kriminella östmaffian, som far runt i riket, stjäl och mördar. Hur går det med Systembolaget, som vi dyrt och heligt lovades kvar av ja-generalerna? Införselkvoterna höjdes, spritresenärer kör i skytteltrafik, sedan rökreklamförbudet, spritleveranserna från söder till dörren där hemma har EU legaliserat. Vi bör inte ha så hög skatt vinet, kräver EU, vi måste dricka mer av överskotten från vindodlarnas lager i söder.
Vi hade faktiskt inte behövt söka oss in i Schengensamarbetet, eftersom det är en obligatorisk, vidrig del av EU-medlemskapet. Så har vi friheten för tjänster. Här strömmar det in arbetskraft, som får arbeta för svältlöner och bo under vidriga förhållanden. Bra, säger överheten, som också utnyttjar sådan arbetskraft, då de därmed kan knäcka de svenska fackliga rättigheterna, och ytterligare öka klyftorna mellan rik och fattig. Med Schengensamarbetet 2001 fick Sverige bygga om flygplatserna för 700 miljoner. Ett flygbolag kan få böta upp till 46.000 kr om de tar upp en illegal flykting av misstag.
Berlinmuren revs, men en ny väldig mur byggdes runt EU, och nu flyter liken av flyktingar in på EU:s stränder. Storbritannien har kvar sina gränskontroller genom undantag, och holländarna har flyttat sina en bit in i landet. Tycker folken att det är bra, det som hänt oss sedan EU-inträdet? Sannerligen inte, men höjdarna tar ifrån oss rätten att fatta beslut i eget hus.
Olle Jacobson
Kisa
Tyst om schengenavtalet
Varför så tyst om schengensamarbetet, vad det inneburit för det svenska folket, de öppna gränserna och den så kallade passfriheten i EU. Om du har mörkt hår och är lite extra solbränd, ta då för all del med passet eller id-kortet, annars kan du råka illa ut med poliserna i EU-land. Du måste med andra ord se ut som en äkta arier, för att vara på den säkra sidan.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.