Vi behöver inte politiker som tror på att högre krav och kniven hårdare mot strupen leder till positiva förändringar och ett bättre samhälle. Vi håller på att förgöra hela vår planet och nu är det dags för mänskligheten att vakna. Vi har alla ett ansvar och vi är delaktiga i att skapa den värld vi vill leva i. Jag tror att varje individ har en inre drivkraft och en vilja att på sitt sätt medverka till ett medmänskligt samhälle. Men tyvärr får allt för få chansen att blomma i det samhälle vi lever i nu.
Det vi behöver är politiker som är beredda på att tänka om och som inser att all förändring måste börja inifrån individen själv. Politiker som tror på människan och som vågar tänka utanför ramarna för att skapa ett samhälle vi i nuläget bara drömmer om. Demokrati är inte att få möjlighet att rösta om vem eller vilka som ska hålla i piskan de näst kommande åren. Demokrati är att själv få möjlighet att göra sin röst hörd i de frågor som engagerar och berör.
Jag önskar inget hellre än att få leva i ett samhälle där människor, djur och natur står i fokus och en värld där de sociala klyftorna jämnas ut. Om vi ska lyckas skapa ett bättre samhälle och en mer medmänsklig värld så behöver vi satsa på hälsa och välmående framför ständig ekonomisk tillväxt. Vi håller på att stressa sönder både oss själva och våra barn och i stressens spår gror ohälsan och sjukdomarna föds.
Jag skulle vilja koppla detta till dagens situation i skola och förskola. Den plats där våra barn ska växa upp till trygga, harmoniska och tillitsfulla individer. Det vi vill ge våra barn är ett lustfyllt lärande, en sund självkänsla och en positiv framtidssyn i en lugn och rofylld miljö. Men det som har hänt är att kraven för oss som arbetar med dessa barn ökar samtidigt som förutsättningarna försämras och barngrupperna blir större. Vi får mindre tid att se, bekräfta och känna genuin närvaro med våra fantastiska barn och elever. Dokumentationer, systematiskt kvalitetsarbete och mycket annat stjäl tid från det vi helst av allt vill göra? nämligen vara med barnen.
Min fråga till dagens politiker är således: Vilken kvalité är det egentligen som efterfrågas? Ni får kanske det ni frågar efter även om det inte är det som egentligen behövs för att leda samhället åt rätt håll!
Skoltrötta elever, röriga klasser, stressade lärare är ett faktum. Frågan är varför är det så och hur ska vi ändra på det? Om nu våra barn blir sämre inom vissa ämnen som anses viktiga i dagens samhälle och om fler och fler inte klarar av de krav vi har i skolan idag kan det då vara rätt att öka kraven ytterligare? Jag tror inte att hårdare läroplaner och kursplaner eller tidigare betyg och fler skolår är den rätta vägen till att väcka barns lustfylldhet och tilltro till sig själva som lärande individer. Jag har för länge sedan slutat tro på att mer av det vi redan har är rätt väg till förändring. Vi har idag ett skolsystem som tidigt lägger grund till konkurrens och jämförelse istället för samarbete och känslan av att duga som man är. Alla ska göra lika och bedömas efter samma mallar. Vi har ett samhällssystem som tyvärr verkar handla mer om hur vi ska lyckas hålla pengar och ekonomi i rullning istället för hur vi ska hålla människor, djur och natur vid liv och god hälsa.
Den människosyn jag har innefattar en stor tilltro till oss människor i allmänhet och till barn i synnerhet. Vi vill gärna se barn som små individer och därför i stort behov av beskydd från oss vuxna som förstår bättre eftersom vi levt längre. Jag är inte alls säker på att det alltid är så enkelt. Barnen har med sin enorma nyfikenhet, sin härliga lekfullhet, sin fina öppenhet och sin oförstörda ärlighet mycket att lära oss. De har en närhet till sitt hjärta och till glädje och lycka som tyvärr ofta mattas ut med åren. I ett samhälle som bygger på kärlek och medmänsklighet skulle barnen vara våra stora läromästare!
Vad vi behöver är en ny politik och ett nytt tänk i förskola och skola för att börja bygga ett bättre och mer hållbart samhälle. Vi kan inte blunda längre! Vi behöver höja vår medvetenhet och börja fundera på i vilken värld och med vilka värden vi vill leva och sedan inse att vi själva är skapare av dessa.
Jessica Jonsson
Förskollärare/Partiet Enhet
Vad händer i och med vår värld?
Den frågan verkar fler och fler ställa sig och missnöjet kring den värld vi lever i växer. Obalanserna och de sociala klyftorna i världen ökar. Makt, girighet och orättvisor tilltar på bekostnad av vårt mänskliga välmående! Vi är alla en del av detta och nu hoppas jag att vi fått nog av den politik som sätter ekonomisk tillväxt och prestationer högst på listan.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.