Sen annekterades ett rum som var för allmänna prylar, bingospel och samlingsplats för de gamla. Kvar fanns då ett sammanträdesrum och ett bibliotek. I biblioteket fanns det bokhyllor, bekväma möbler och en storbildsskärm där man kunde se idrottsarrangemang och filmer. Nu har också det annekterats och blivit något slags museum med en förfärlig samling gamla fula saker.
Det är en skymf mot pensionärerna att tro att man blir glad av detta skräckkabinett.
Vad återstår? Jo, en hörna ute i foajén, som nu är enda platsen där de pensionärerna kan träffas och sitta och prata en stund. Det utrymmet är inte bara en ständig genomgång, det är också dystert och dragigt. Nu är frågan hur länge vi får behålla den sista fristaden, eller blir foajén också snart ett kontor...
Boende på Granen
Vad händer på Granen?
När Granen byggdes fanns det gott om gemensamma utrymmen för pensionärerna. Det första som sen förvann var Tonsalen där man brukade ha sammankomster och gudstjänster.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.