Sedan 2006 har helt riktigt en kvarts miljon människor fått jobb, men vad hjälper det när Sveriges arbetsföra befolkning ökat med 437 000 personer? Resultatet är att vi under alliansens regeringsår ökat andelen arbetslösa med två procentenheter och nu passerat åtta procent.
Det hjälper inte att piska människor hårdare för att arbeta mer eller att straffa den som inte finner jobb om man inte ser till att det finns verkliga arbeten att utföra. Som miljöpartist vill jag ha ökad självförsörjning, så att vi i högre utsträckning producerar till vår egen konsumtion då skapar vi arbetstillfällen, vi får bättre insyn och vi slipper långa transporter. Mer småskalighet och en omställning till hållbara energislag skapar också underlag för arbeten som ger välfärd. Beskattning och regelverk ska styra i den riktningen.
Säkraste sättet att långsiktigt komma tillrätta med de problem som kan skönjas med en ökande andel äldre i befolkningen är faktiskt ökad invandring. Många har inte insett det, men framtida välfärd kommer att kräva fler i arbetsför ålder än vi idag producerar själva. Som miljöpartist inser jag att det inte håller att storstäderna suger till sig alla människor från landsbygden. Ska vi växa måste det ske med människor som tillför något utifrån och som verkligen har behov av att ta sin tillflykt till vårt land. Vi ska vara ett välkomnande samhälle som blir mycket bättre på att integrera och ta vara på människor med olika kompetenser.
Vårt förslag att sänka normalarbetstiden utgör inget hot, den är ett sätt att fördela välfärden mer rättvist. Idag jobbar många sig sjuka, utbrändhet och stress har blivit folksjukdomar. Samtidigt har vi under lång tid automatiserat och effektiviserat i stort sett inom alla branscher så att produktiviteten ökar utan ökad arbetsinsats. Och ändå går allt fler utan egen försörjning. Självklart ska man göra något åt detta systemfel!
När vi delar på jobben innebär det att arbetslösheten minskar, och andra kan få mer efterlängtad ledighet. För att bibehålla samma arbetskraft som idag skulle en generell arbetstidsförkortning med fyra timmar per vecka räcka för att ge alla som idag är utan arbete sysselsättning. Ska vi fördela effektiviseringen av arbetet så att den inte bara ger ökad vinst till ett fåtal rikaägare är ytterligare sänkning av normalarbetstiden ett utmärkt medel.
Vi har konkreta åtgärder för ett mänskligare samhälle. Men det finns självklart några som tjänar på det nuvarande systemet som inte alls välkomnar en större jämlikhet. De kan för all del lyssna på Tomas Erazim och låta bli att rösta på Miljöpartiet.
Jonas Löhnn (MP), riksdagskandidat Kalmar län
Välfärd för fler om vi delar på arbetet
I denna tidning den 1/8 upprepar moderaten Tomas Erazim de ramsor som den centrala partiorganisationen lärt honom. Miljöpartiets strävan efter arbetstidsförkortning utmålas som ett hot mot välfärden. Jag kan bejaka det, om vi med välfärd menar att några få ska få vara materiellt riktigt välbeställda på bekostnad av en växande grupp som får hanka sig fram med krympande resurser. Det är nämligen vad som skett med alliansen vid makten.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.