Det hjälpte inte att jag i Kalmar hade pappa, farföräldrar, vänner och en stark känslomässig anknytning. Jag skrev brev, ringde samtal, argumenterade, klagade, kämpade.
Men så kom friskolereformen och konceptet skolpeng blev min lösning. Skolpengen gav mig och mina föräldrar rätten att själva bestämma vad som var bäst för mig. Jag fick börja gymnasiet i Kalmar och något år senare kunde jag ta med mig skolpengen till Halmstad och en linje med miljöinriktning.
Valfriheten som friskolereformen förde med sig lade grunden till hela min generations möjlighet att kunna ta ansvar för vår egna utbildning.
Vänsterpartiet vill skrota skolpengen och lovar att vara tuffare mot Socialdemokraterna i ett regeringssamarbete. De ser inte värdet i att vi själva får vara delaktiga i några av de viktigaste besluten under våra barns uppväxt. De lägger ingen vikt vid att vi alla är olika och att valfrihet ger oss möjligheten att utvecklas enligt våra egna unika förutsättningar.
Jag har en pojke som snart fyller ett år. Kanske kommer han också ha egna idéer om vilken slags utbildning som passar honom bäst. Utan skolpeng kommer jag aldrig ha de ekonomiska förutsättningarna att skicka honom till en friskola. Om Vänsterpartiet får som de vill kommer hans och alla hans skolkamraters möjligheter bli begränsade.
Alla är olika; alla behövs; alla ska ha rätt att själva bestämma över sina liv.
Marie Nicholson (M)
Vänsterregering begränsar valmöjligheterna
1991 var jag 15 år och skulle välja till gymnasiet. Vi i Mönsterås gick gymnasiet i Oskarshamn, valfrihet existerade inte. Kalmar var bara ett alternativ om linjen, som det hette då, inte erbjöds i Oskarshamn. Blivande frisörer fick gå i Kalmar och några andra yrkeslinjer, men vi naturvetare hade inte en chans.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.