Vad det inte talas lika mycket om är hur viktiga de allra första åren i barnens kontakt med lärandet är. Redan på dagis måste förskolelärarna ges den tid och möjlighet, att lära känna varje barns individuella behov och förutsättningar.
Små barn behöver framför allt en lugn miljö, vilket med dagens många gånger alltför stora grupper och alltför få anställda är svårt att ge ,då ljudnivån ofta blir hög med många barn tillsammans. Lärandet börjar med andra ord mycket tidigare än i första klass.
När det verkliga skolåret börjar ska skolan vara barnets egen trygga miljö. Inga barn ska behöva gå hem med känslan av att redan ha misslyckats med sina hemuppgifter. Allt för många har inte den hjälp och det stöd i hemmet som behövs på grund av olika omständigheter, dessvärre kan det finnas förutom bristande intresse och tid, både våld och droger.
Skolan skall vara en plats där man är säker på att få all den hjälp och det stöd man behöver.
De absolut viktigaste åren är från första till tredje klass. Det man inte lyckats lära sig då är så gott som omöjligt att ta igen i fjärde och femte. De hamnar garanterat efter sina klasskamrater vilket leder till frustration och känslan av mindervärde. Många gånger ger sig detta till känna genom att störa och bråka för att bli sedda. En nedåtgående spiral som påverkar arbetsmiljön i hela klassen.
Lärarna har en mycket stor och viktig uppgift och för detta måste de ges mer tid för barnen genom bland annat mindre klasser, pedagoger, kurator m. flera, mindre administration, större inflytande över sin verksamhet och en god arbetsmiljö, vilket är mycket viktigt inom alla yrkesgrupper och ska gälla även skolan, som också är barnens arbetsplats.
Eva Svedberg (S)
Vi måste kunna lite på skolan
Efter Pisa-undersökningen inser man att något gått snett i skolsystemet. Fokus ligger på de unga som går ut sina nio år i grundskolan utan betyg som är godkända för att kunna fortsätta i gymnasiet. Här behövs snabba beslut för att hjälpa.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.