Det är bra att ni i barn- och utbildningsnämnden är fortsatt peppade i visionen om att bli Sveriges bästa skolkommun. Detta är en upprepning från förra året, även då fanns visionstankarna eller "drömmarna". Resultatet visar dock att åtgärderna varit i det närmaste verkningslösa, eftersom Vimmerby sjunkit så mycket i rankingen.
Magnus Gustafsson säger att det finns annan mer relevant ranking som är viktigare. På vilket sätt är inte förhållandet lärare-elever viktiga?
När det gäller annan ranking, exempelvis näringslivsranking, då brinner det i knutarna och då måste resurser till. Dålig näringslivsranking sänder dåliga signaler till andra.
Detta har varit viktigt i Vimmerby kommun. Eller är det så att ranking är bra om den egna verksamheten har en toppranking, annars är den inte relevant? Var finns självkritiken?
Lärarlönerna är betydelsefulla och påverkar verksamheter, lärare och elever. Kan säga dig Magnus Gustafsson att detta hänger ihop. Det är viktigt att lärare och elever kan känna att arbetsgivaren ser dem och att arbetsgivaren sänder sådana signaler till dem.
Nöjda, glada och sedda lärare sprider både kunskap och glädje till eleverna. Då först kan rankingen vända. Om visionsarbetet skall gå i hamn så verkar det som om Magnus Gustavsson själv vill diktera kriterierna, för att ha en chans att nå visionen eller "drömmarna".
Känns som om ytterligare ansträngning behövs för att undvika att drömmarna inte kommer att bli en mardröm. Vilka konkreta insatser kommer att göras för att vända skeppet?
Hoppas att lärare och elever kan få uppskattning det är ni värda. Lycka till.
Pia Young
Kjell Jonason,
Vänsterpartiet
Vi saknar självkritiken, Gustafsson
Ordföranden i barn- och utbildningsnämnden i Vimmerby kommun, Magnus Gustafsson (M) reagerade mycket nonchalant över Lärarförbundets skolranking, där Vimmerby kommun sjunkit från plats 159 till plats 173.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.