Det verkar just nu som om makthavarna i Vimmerby tänker fullfölja denna betänksamma tradition i ännu ett avseende. Frågan om hur vi i framtiden ska tillaga barnens och de gamlas mat behandlas för närvarande i kommunstyrelsen. En så pass central frågan som hur vi ska ha det med den mat vi alla i olika skeden av livet ska äta, behandlas bakom stängda dörrar, där mer eller mindre professionella politiker tillsammans med starka tjänstemän fattar beslut fjärran från offentlighetens ljus.
Frågan borde snarast underställas folket; ska Vimmerby kommun införa ett kylmatsystem som innebär att maten kan förvaras nedkyld under fem dagar innan den distribueras till särskilda uppvärmningskök där den görs klar för servering?
Eller ska vi behålla och förbättra ett varmmatsystem där maten tillagas nära serveringsstället?
I stället för att låta folkets representanter ta ställning till denna fråga, utreds för närvarande var ett tillagningskök för kylmatsystemet kan lokaliseras. Det vore som om vi skulle ta ställning till om vi vill gå med i NATO eller inte genom att inleda med att utreda var ett svensk NATO-högkvarter lämpligen skulle placeras.
Jag har därför begärt besked av kommunstyrelsens ordförande om han delar vänsterpartiets uppfattning att frågan om införandet av ett nytt kylmatsystem i Vimmerby måste underställas fullmäktige innan kommunstyrelsen går vidare i sitt sökande efter lämplig lokal för en sådan verksamhet.
Jag hoppas att han numera delar vår uppfattning att hellre för ofta än för sällan förankra beslut hos befolkningen och dess representanter.
Jan Östling
Vänsterpartiet
Vill vi ha ett kylmatsystem?
I Vimmerby är den nu snart avslutade mandatperioden kantad av okloka, ogenomtänkta och ofta förhastade beslut. Förutom de märkliga turerna kring statyn av Astrid Lindgren, då ett minnesmärke plötsligt blev två eller det direkt obehagliga agerandet kring den numera klassiska borgensförbindelsen, kan vi inte låta bli att påminna om flytten av turistbyrån, en liten fråga med stort symbolvärde som genomfördes trots omfattande folkliga protester.
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.