Så jag kämpar på. Tar pyttesmå bitar och försöker vänja mig. Som barn var det med yoghurt och oliver. Sedan svamp. Ofta går det bra och efter en tids tragglande har jag lärt mig älska saker som till en början kändes otänkbara.
Som surströmming och färsk koriander. Nu älskar jag båda.
Kroppkakor lärde mig fd Cloettachef Lennart Bohlin att uppskatta i samband med ett matreportage.
Sushi går inte så bra. Inte paltbröd och råbiff heller. Leverstuvning plågade hela min uppväxt i skolmatsalen, så det har jag gett upp.
Just nu är det mycket kål och rotfrukter här hemma. Brysselkål, blomkål, kålrot, broccoli, grönkål, svartkål, pak choi, kålrabbi, rödkål, vitkål, spetskål . . .
Kål har odlats i Sverige sedan vikingatiden och kålfamiljen är stor och varierad. De kan ätas råa i sallader, som blomkål, rivas och smörstekas, gräddstuvas, gratineras med parmesan, omvandlas till soppa eller mixas till mos.
En favorit är vitkålsmos. Koka mindre bitar av vitkål i sisådär 10-15 minuter. Låt ånga av så att så mycket vätska som möjligt försvinner. I med en stor klick smör och kör med stavmixer till ett slätt mos. Krydda med salt, vitpeppar, muskot, parmesan, persilja, chili, koriander eller vad du gillar.
Man kan också blanda vitkål, blomkål och broccoli lite hur man vill, så blir det annan smak med mera färg.
Eller gör blomkålsris. Riv grovt, stek i smör, krydda. Mmm.
Eller gratinera delad spetskål med smör, kryddor och parmesan. Åh.
Snabbt, billigt, nyttigt, enkelt, ofta svenskodlat. Många kålsorter håller dessutom i all evighet på ett svalt ställe och man kan använda allt, även stammarna.
Vill du ha lite trevligt knaster (textur som kockarna säger) till din kål kan man servera den med torrostade nötter och fröer. Ner med solrosfrön, pumpakärnor och lite hackade blandade nötter i en torr stekpanna. Rosta och rör tills de fått färg.
Jag har alltid en burk med sådant "knaster" färdigt. Gott att ha i sallader, på en avocado med räkröra eller ugnsbakad spetskål med parmesantäcke.
Gubben har snöat in på pyttipanna med rotsaker (och lök och köttrester). Gör succé även hos grönsaksskeptiker. Testa rotselleri, kålrot, rättika, kålrabbi, morot. Skär i småbitar, stek eller koka al dente. Så smakrikt!
För tio år sedan åt han knappt grönsaker – och definitivt inte kål.
Det kan vara svårt att få gamla hundar att sitta. Men prova med kål.