När bilindustrin i Detroit stod på ruinens brant så pumpade Barack Obama in 85 miljarder dollar i stödpengar. Tre år senare snurrade hjulen för fullt och General Motors samt Chrysler kunde betala tillbaka pengarna. Stålbadet tvingade fram en helt ny generation bilar, nya produktionsmetoder och en slimmad organisation. Över 100 000 jobb räddades och presidenten hyllades för sitt kraftfulla engagemang.
När Mitt Romney, som är republikanernas presidentkandidat, fick frågan hur han skulle ha agerat kom svaret: "Jag skulle låta Detroit gå i konkurs. Företag som inte klarar sig utan lån från staten har ingen framtid". Samtidigt har den nuvarande presidenten kommit på kant med landets miljögrupper som röstade fram honom övertygade om stora satsningar på renare luft. Sådana utfästelser fanns i valdebatten, men väl på plats i Washington backade Obama.
Strängare utsläppsregler skulle nämligen ge fördelar för Kina och Indien och missgynna USA:s redan svårt sargade ekonomi. Protestplakaten hjälpte inte och nu känner sig miljögrupperna överkörda av sin president. På en punkt inom miljösektorn har Barack Obama hållit vad han lovat. Han har målinriktat kämpat för och satsat miljardbelopp på framtagning av elbilar.
Men privatköparna har litet eller inget förtroende för den nya tekniken. "En gång elbil men aldrig mer" säger en ägare till mig då han är i full färd att byta in sin elektriska kärra mot en gammaldags bensinare. Elbilssatsningen ses nu av allt fler som ett stort fiasko och i Kalifornien har elbilarna skapat en ny medicinsk diagnos: avståndsnoja. Sjukdomsbil(d)en är oro, hjärtklappning och magont eftersom ägarna inte vet hur länge strömmen i batterierna räcker.
Om förtroendet för den nya tekniken är liten så gäller det också politiker i allmänhet. Att bensinpriset skenat iväg till över sex kronor litern ses som en katastrof och är ett ständigt samtalsämne. Barack Obama anses vara boven i dramat som vill höja skatten ytterligare för att minska bilåkandet, allt medan Mitt Romney plockar lättförtjänta poäng genom att lova halverat bensinpris om han blir vald i november.
Men på macken där jag tankar tar inget det löftet på allvar. "Pinan vid pumpen" har kommit för att stanna spår en kille i westernhatt som fyller upp sin stadsjeep. Innanför bakrutan har han ett vapenställ med tre automatkarbiner. Han gör ingen hemlighet av att han ogillar Obama, men kanske mer för presidentens uttalanden mot vapen än bensinpriset. Dödsskjutningarna i skolor, kyrkor och varuhus har på nytt väckt debatt om amerikanens rätt att äga och bära vapen. En rättighet som är inskriven i grundlagen.
De senaste massakrerna har fått en del politiker att försiktigt uttala sig mot vapen. Många amerikanare ser dock en helt annan lösning och köar i vapenaffärerna. I en tid när galningar skjuter vilt på biografer, kyrkor och skolor måste vi beväpna oss, är en vanlig kommentar på gatan. Något totalförbud att bära vapen kommer aldrig att införas i ett land som bygger på individens frihet och rätt att försvara sig. En delstat anser att man gjort sitt när inköpen begränsats till ett vapen och person - per månad! Killen med westernhatten stirrar på mig och utbrister. "Att bära vapen är inte märkligare än att ha säkerhetsbälte i bilen. Jag hoppas jag inte behöver använda det, men det finns där om något ändå skulle hända".
Ett avgörande bilval
Rallarsvingarna yr tätt och kryddas med mer eller mindre osanna påståenden i fighten om vem som ska bli världens mäktigaste man. President Obama anklagas för att vilja socialisera USA i stil med Sverige medan hans ärkerival utmålas som de rikas bäste vän. Den stora frågan är om Barack Obama får väljarnas stöd för en andra period eller ska Mitt Romney flytta in i Vita huset? Nu ska bilen, miljön och bränslepriset hjälpa till att locka väljare.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
