Vad sjutton äter vi egentligen?

Vem orkar plöja de långa innehållsdeklarationerna på maten?

Socker till och med i skinka. Sakta men säkert har vi vant oss vid att allt ska smaka sött.

Socker till och med i skinka. Sakta men säkert har vi vant oss vid att allt ska smaka sött.

Foto: Mostphotos

Krönika2022-10-12 17:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ta en kaka, vetja. Det dör du inte av.

Nej, det gör man inte. Men problemet med socker är inte längre det gamla välkända, synliga sockret i form av chokladbollar och gelégodis. Det som Gubben köper hem "om det kommer gäster".

Problemet är det dolda sockret som smyger sig in i fler och fler livsmedel. Skinka, leverpastej, korv, sill, blodpudding, kyckling, senap, dippmix, chokladpudding, röror, frukostflingor, bröd, fruktyoghurt, yoghurtnötter, "hälsofil", proteinbars, vitamindrycker . . .

En gnutta socker för att förhöja smaken, visst, men billigt socker används numera som ren utfyllnad i många produkter som samtidigt märks med "naturligt" och "fiberrikt".

Socker har blivit den näst vanligaste ingrediensen i vår mat. Bara förbisprunget av saltet.

Socker kan heta sackaros, glukos, fruktos, laktos, maltos, dextros, invertsocker, honung, HFCS (high fructose corn syrup), isoglukos, galaktos, sirap, glukossirap, fruktossirap, stärkelsesirap, majssirap, maltodextrin, frukt-, mjölk-, farin-, flor-, pärl-, vanilj-, rå- och muscovadosocker.

Svensken äter 40 kilo socker om året enligt Jordbruksverket. Vi borde äta max hälften enligt de nordiska näringsrekommendationerna.

Alla – utom möjligen sockerlobbyn – är överens om att för mycket socker gör oss feta och sjuka. Diabetes typ-2 har exploderat i världen och även den som inte är tjock på utsidan kan drabbas eftersom det handlar om blodsockret. Det söta blodet.

Kanske var det bättre när diabetes hette sockersjuka?

En av Sveriges ihärdigaste härförare mot sockret är Linköpingsfödda Ann Fernholm. Hon är filosofie doktor i molekylär bioteknik, vetenskapsjournalist, författare och grundare av Kostfonden som samlar högkvalitativ forskning inom kostområdet.

– Riktiga livsmedel, bra basmat som grönsaker och frukt, nötter, kryddor, kött och fisk, fågel, ägg och baljväxter borde momsbefrias. Börjar vi äta sämre än vad vi redan gör går vi mot en katastrof. Samtidigt ska man vara medveten om att den andel av ett hushålls inkomster som går till mat har minskat drastiskt de senaste decennierna. Vi har helt enkelt vant oss vid att mat ska vara galet billigt, säger Ann.

12 oktober är numera Sockerfria dagen.

I samband med den bjuder Ann på en gratisapp i tre dagar, Matchecken.

Med den kan du skanna streckkoderna på mat du brukar köpa och få svar direkt.

Grönt eller gult = Bara att äta. Rött = Hög andel socker. Svart = Mycket hög andel socker.

Jag vill välja själv. Inte bli smygsockrad.