Om du arbetar med småbarnsföräldrar vet du hur det låter på kafferasterna just nu.
"Åh nej, nu ringde förskolan. Loke har tydligen hostat. Jag måste vabba."
"Förskolan säger att Tuva är hängig, men herregud hon sov ju knappt alls i natt så det är väl inte så konstigt."
"Nu har de lyckats hitta en liten snorkråka på Hugo. Stön!"
Den som googlar "förskola och förkylning" finner snabbt en godtycklig och motsägelsefull snårskog.
En auktoritet: "Barnet skall vara hemma när det har en pågående förkylning."
En annan: "Barnet behöver inte vara hemma från förskolan på grund av förkylning såvida barnet inte är trött, febrigt eller inte orkar delta i de vanliga aktiviteterna."
Lägg därtill att en del virus och infektioner smittar innan barnet ens har fått tydliga symtom!
Jag har ett förslag:
Spärra in alla ungar på förskolorna från 1 oktober och fram till jul. Låt dem vara ute och leka om de är pigga, men äta och sova ska de göra på förskolan.
Ungefär som man gjorde med vildsvinen i Fagersta som drabbades av afrikansk svinpest nyligen. Ringade in dem och förbjöd andra att komma i närheten.
Alla skulle tjäna på mitt upplägg:
• Föräldrar slipper vabba stup i kvarten varvid samhällshjulen hålls igång.
• Föräldrar slipper smittas av sina barn och sedan sprida smittan på sina arbetsplatser.
• Skilsmässorna kommer att minska.
• Barnens immunförsvar stärks.
Förskolan är en enda smältdegel av baciller och virus. Det är inte ovanligt att förskolebarn har 10–12 infektioner per år.
Personalen är mer motståndskraftig än gemene man eftersom de hela tiden utsätts.
Självklart ska de ha ett rejält bacilltillägg på minst 40 000 extra i månaden.
När föräldrar slipper vabba och få ersättning från Försäkringskassan finns pengar att hämta där.
Det är bara att omfördela dem lite smidigt.
Barnen kommer såklart att vara lite ledsna i början – men herregud, det går över!
Först tänkte jag mig plexiglasväggar där barn och föräldrar kan vinka till varandra ibland, men det spär nog bara på ledsamheten.
Barn är anpassningsbara och det handlar ju faktiskt inte om ett traumatiskt krigstillstånd, bara om en liten paus från det vanliga livet.
Inte bara samhällsmaskineriet (tänk vården!) gynnas av upplägget.
Föräldrarna får en välkommen vila, kan pusta ut och ägna sig åt varandra.
Därmed minskar skilsmässorna som brukar stå som spön i backen efter semestern som aldrig riktigt blir så fantastisk som man föreställer sig, utan mest ett jädra race.
Seså, vad väntar vi på?