”Hen” är det ord som symboliserar tiotalet, skrev Språktidningens chefredaktör Anders Svensson i en krönika nyligen. Han noterade att det decennium som nu går mot sitt slut har kännetecknats av ett allt flitigare användande av könsneutrala former. Språkvårdare rekommendera numera ”aktör” istället för ”aktris” och ”lärare” istället för ”lärarinna”. 

Feminister har varit drivande i utvecklingen mot att kön alltmer sällan markeras i språket. Den här kampen har varit framgångsrik. Hen är idag etablerat, även om det fortfarande inte uppfattas som helt neutralt. 

Det är intressant att jämföra språkdebatten i Sverige med den Ryssland. Där har tredje vågens feminister valt att gå i motsatt riktning. Istället könsneutrala former argumenterar de för användandet av ”feminitivy”, det vill säga femininumformer av titlar och yrken. 

Ryska feminister anser att femininumformerna synliggör att kvinnor kan vara bloggerskor, fotbollsspelerskor, designerinnor och läkarinnor.

Precis som med ordet ”hen” i Sverige har ”feminitivy” skapat debatt, för att inte säga ett mindre krig med andra medel.  ”Femininumformerna är motbjudande” säger författaren/innan Tatiana Tolstaja. 

Motståndarna till ”feminitivy” är i klar majoritet i Ryssland och de säger ofta, som Tolstaja, att femininformerna låter konstigt, men så är det nästan alltid med nya ord och i bakgrunden finns självklart, precis som med ”hen”, en ideologisk strid, för och emot feminism.

Samtidigt kanske man inte ska reducera striden helt till ideologi. De finns förstås ryska feminister som inte ser behovet av bloggerska. Men språkstrider tvingar oss ibland att välja, man måste göra på det ena eller andra sättet. Något neutralt alternativ finns inte längre. 

Om man tar ett steg tillbaka kan man se att feminister i Sverige och Ryssland utifrån liknande utgångpunkter och mål kommit fram till helt motsatta ställningstagande. Den ena vill dölja kön i språket, de andra vill att kön ska synas. Det finns något viktigt här. Oavsett vilket alternativ man själv anser är rätt, är det lätt att förstå hur de andra resonerar. Trots att de valt helt olika alternativ, strävar både grupperna efter jämställdhet.

I dessa tider när polariseringen i debatten är så stark, kan det vara bra att minnas att man ofta kan hitta goda argument för helt motsatta ståndpunkter. Hen kan kanske vara en bloggerska.

David Isaksson nås på davidisak@gmail.com