Kurs i trafikvett

Trafiken är gles och flyter fint på den sexfiliga amerikanska motorvägen. I ytterfilen ligger de flesta av oss några kilometer över gränsen på 120 km i timmen, men det är inget konstigt med det. Den här typen av väg hör ju till de säkraste som finns. Plötsligt hör jag sirener och det som sedan händer är som hämtat ur en amerikansk TV-serie. I backspegeln läser jag "POLICE" på motorhuven och på taket blinkar ett tivoli av färggranna lampor.

Foto:

Krönika2013-04-29 04:05
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.


Var kom han ifrån och är det verkligen mig han ska stoppa? Frågorna snurrar i bollen, men när han lägger sig två meter bakom bagageluckan fattar jag vinken. Jag hinner bara stanna innan en kraftig bit med dubbla revolvrar i hölstret ber mig hissa ner sidofönstret och samtidigt kommenderar han: "händerna på ratten så jag kan se dem". Undrar du varför jag stoppade dig, frågar han.

Varför måste poliser vara så urbota dumma? Det är knappast för att beundra lacken på min bil han har jagat ut mig på vägkanten. Utan omsvep erkänner jag förseelsen, åtta kilometer över gränsen och får ett inbetalningskort på motsvarande 800 kronor. I Sverige klagar vi ofta på polisens "pinnjakt" som går ut på att visa chefen hur effektiv man är med laserpistolen. I vissa delstater i USA är det tio gånger värre eftersom polisverksamheten till stor del finansieras av böter. Det är lika vanligt som att beslagtagen narkotika säljs för att få in pengar till polisens löner.

När jag några dagar senare tömmer brevlådan blir jag överöst av reklam med innebörden: "Fick du böta för fortkörning? Vi räddar din försäkring". Det är företag som erbjuder en internetkurs i trafikvett och om jag avstår så dubblas premien på min bilförsäkring. Skulle det dessutom vara den andra fortkörningen på ett år så drar bolaget in försäkringen. Alltså är det bara att köpa en onlinekurs på åtta timmar. Beviset att jag klarat kursen gör att jag slipper prick i körkortsregistret och undgår chockhöjningen av försäkringen.

Ny amerikansk forskning visar att en slarvig förare kan räkna med att sonen eller dottern tar efter de dåliga sidorna, oavsett hur mycket du tjatar om vad som är rätt och fel. Det är alltså föräldrarnas fel att deras tonåringar blir livsfarliga förare som struntar i fartregler och sms:ar när de kör. Sedan spelar det ingen roll hur mycket trafikskolan präntar in vilka regler som gäller. Den kraftiga kritiken kommer från forskare som har intervjuat tonåringar.

Nio av tio tonåringar erkänner att de använder mobiltelefonen när de kör och 94 procent medger fortkörning i en ny amerikansk studie som följt 2 000 ungdomar. Nästan alla lägger skulden på föräldrarna och majoriteten av de tillfrågade säger att föräldrarna "inte lever som de lär" och att deras körsätt "smittat av sig". Det felaktiga beteendet grundläggs redan när barnen början nå upp att se ut genom bilrutan och kan följa hur pappa eller mamma kör. Det finns således bara en slutsats: barnen gör inte som vi säger - de gör exakt som vi gör!

Läs mer om