Politikern Barbro Westerholm (L) är äldst i Sveriges riksdag och fyller i juni 88 år.
"Åldersdiskriminering är enligt WHO den svåraste diskrimineringsgrunden att komma tillrätta med, eftersom den ofta är omedveten. Och Sverige tillhör värstingarna."
Så skrev veteranpolitikern Barbro Westerholm (L) i en debattartikel i höstas. Hon är den som sitter på längst livserfarenhet av de 349 ledamöterna i Sveriges riksdag.
20 procent av svenskarna är över 65 år, men bara 5,1 procent av riksdagsledamöterna är det. Den ålderismen är en katastrof för samhället, menar hon.
"Äldre personer behandlas i dag lika diskriminerande som kvinnor behandlats tidigare. De äldre är där kvinnorna var för ett tag sedan", skriver hon.
Barbro Westerholm hänvisar till forskning, framför allt från USA, England och sydliga länder, som visat att årsrika är bättre än yngre på att fatta beslut i svåra frågor och konflikter. Men det är inget som värderas högt i Sverige.
Efter förra krönikan "Skulle du vilja anställa mig?" fick jag många mejl från er läsare som visar hur illa läget är för äldre jobbsökande. Här är några röster:
"Har flera olika utbildningar, har haft fast arbete sen 1984 och kunnat byta jobb i den takt jag själv velat. 2009 drog vi till Skåne där jag öppnade ett B&B. Januari 2014 var vi tillbaka i Östergötland. 51 år gammal och jobbsökande kom jag knappt på intervju.
Tar ströjobb men går arbetslös i fem år tills jag får det jobb jag har idag, som administratör, koordinator och sekreterare, allt-i-allo helt enkelt. Det är min övertygelse att jag var för gammal för att ens plockas in till intervju. Av alla jobb jag sökt (700–800) är jag ratad pga ålder. Att jag jobbat som speditör, innesäljare, utesäljare, administratör, koordinator, uthyrare av kommersiella lokaler, drivit eget i form av B&B och är en hyfsat energisk person var vatten värt. Ska man vara rökt efter 40?!"
"Den gängse uppfattningen verkar vara att runt 60 år händer något med arbetstagarnas hjärnor. Det förväntas att man inte är intresserad av att lära nytt, att nyfikenheten dör osv. Förstår att pensionsåldern måste höjas med tanke på högre levnadsålder, men hur ska äldre arbetstagare motiveras att ha arbetsglädjen kvar de sista åren när arbetsgivarnas allmänna uppfattning är att folk blir obildbara efter 60 och inte vill/kan utvecklas? Denna ekvation går inte ihop i min förkrympta 60+ hjärna."
"Är arbetslös akademiker/formgivare på 56 år, med en avslutad masterexamen (2016) inom kultur/media/design, men är näst intill helt utesluten från marknaden. Har sökt alla typer av jobb, men under tre år bara varit på två intervjuer. Jag är superbedrövad över att ha läst in 300 högskolepoäng bara för att finna att de enda jobb jag kan få är städning eller personlig assistent. Ingen vill ens ha mig på gratis praktik och definitivt inte en lönebidragstjänst med mycket fördelaktigt anställningsavtal. Är seriös och presentabel och ingen skummis, men det känns som om man har typ löss . . ."
"Tack för att du lyfter detta. Jag är inte arbetslös, men söker nytt ändå. Jag har mycket erfarenhet, inga barn, är stresstålig, lojal och mycket flexibel – men 57 år. Detta innebär att jag inte ens ses som möjlig kandidat."
"Inom IT är man lastgammal när man har passerat 35! För ett antal år sedan gjorde företaget jag jobbade på sig av med övertalig personal. En kollega i 50-årsåldern, en databasspecialist, var mycket ledsen och såg framför sig långtidsarbetslöshet. Jag, som var 32 och gjorde liknande saker kunde inte alls förstå problemet. Han var ju grymt duktig. Nu har jag passerat 50 och jag kan säga att jag absolut förstår hur han kände då. Men man lär sig ju nya saker hela tiden, eller?"
"Jag är 55 och har funderat på den allt högre pensionsåldern. Orkar vi dit? Ingår tjänsterollator? Jag har hört flera riksdagspolitiker säga att ”man kanske vill göra något annat de sista åren innan pensionen, hinna med en sista karriär”…… Ja det låter trevligt, att få pröva något nytt, använda sina kunskaper på ett annat sätt, skrynkla till hjärnan och tvinga den att tänka i nya banor. Nyttigt, men vem vill anställa oss?"
"Ålder är ett uselt mått på arbetsförmåga. Vid 40 borde de flesta ta sabbatsår, utbrända och gäspande som många är. Vid 60 är de flesta på topp, man jobbar som en häst och har aldrig varit bättre. Men istället tvingas många kämpa som djur för att behålla respekten och betydelsen. För att finna en mening med sitt liv. Det är rena rama flyktingtillvaron!"