När jag träffade Gubben gick han sämre än westernhjälten Zeb Macahan och var så hjulbent att en tjock shetlandsponny lätt hade fått rum mellan hans knän.

Efter många år med artros var det knappt benen bar honom.

Förra året fick han knälederna bytta. En i april och en i oktober. Till en början såg det bra ut, men vid jul vände det. Han fick väldigt ont, kunde knappt gå och stillasittandet smittade av sig med värkande höfter och rygg som följd. Träna var inte att tänka på. Det såg dystert ut och jag såg framför mig hur han snart skulle sitta i rullstol.

I augusti bodde vi på ett B&B vid Hjälmaren, utanför Örebro. Ägaren, som jobbat som flyttkarl i hela sitt liv, studerade Gubbens gång, kliade sig i skallen och utbrast:

– Det var fan vad illa du går! Sådär gick jag också innan jag började med ett naturläkemedel jag fick tips om.

– Naturläkemedel, sånt skit tror jag inte på!

– Så har jag också alltid sagt, men du borde prova, insisterade karln. 

Gubben beställde några burkar av preparatet på nätet. Bara några veckor senare hade jag en ny man, som började dra igång projekt där hemma, ta promenader, gå på vattengympa och styrketräna på gym.

Det kan bero på att han i samma veva också inledde en så kallad stötvågsbehandling med ultraljud mot den förtjockade knäledssenan i ena benet. Eller också samverkade behandlingen med naturmedlet.

Hur som helst, förbättringarna är förbluffande. 

Tabletterna innehåller kollagen, glukosamin och hyaluronsyra. Glukosaminet i kroppen minskar med åren. Det finns mycket nedtecknat om beståndsdelarnas effekter på ledbrosk och ledvätska. Om hur just hyaluronsyra, som utvinns ur tuppkammar påstås göra ledvätskan mer smörjande och stötdämpande.

Nyss gick vi i skogen, över stock och sten, och plockade svamp i två timmar. Det har vi inte kunnat göra tillsammans på många år och jag var överlycklig. Gubben skuttade som rena bergsgeten.

När fan blir gammal blir han religiös, heter det. Nä, kanske inte, men är man karl för sin hatt kan gamla åsikter och insikter omprövas. 

Numera står tuppkam dagligen på menyn och fler tabletter är beställda.

I takt med det nya välmåendet tycker jag mig skönja en bildlig tuppkam på Gubbens flint. 

Ute i hönsgården spatserar två andra stolta och grandiosa herrar, gamlingen Bert och den i somras "hemkläckta" Bosse.

Det står väl inte på förrän Gubben lystet börjar snegla mot deras huvudbonader.