När jag föreslår en fyrcylindrig motor blir hon direkt lite förnärmad. "Jag har kört en sådan, visserligen var det 30 år sedan, men det hände absolut ingenting när man gasade, den rörde sig knappast" klagar hon och berömmer Taurusens stora vinkelsexa. Hon vill inte riktigt tro mig när jag försäkrar att dagens bensinfyror, ofta med turbo, är rena raketerna jämfört med den Ford Escort med snikmotor hon tänker på från 1982.
I TV-reklamen har Elsa fastnat för en Honda Accord och jag följer med henne till närmaste handlare. Hon är uppspelt, nästan som en tonåring, inför bilköpet. Men den goda stämningen kommer snabbt av sig när vi stiger in i bilhallen. Vi ser inga säljare och inga kunder heller för den delen. Efter en stund släpper en man sin tidning, reser sig slött, kommer fram och frågar "har ni beställt tid?" När svaret blir att vi inte har beställt tid så suckar han demonstrativt, hämtar en broschyr och försvinner sedan mot kaffeautomaten. Det är tydligt att säljaren inte tar den 79-åriga damens avsikt att köpa bil på allvar!
Elsa är en dam som vet vad hon vill och nummer två på listan över tänkbara bilar är Hyundai Sonata, eller i40 som den heter i Sverige. Hos säljarna av det koreanska bilmärket är stämningen på topp. Vi hinner nätt och jämnt ur bilen innan en färgad kille kommer fram och frågar artigt vad han kan stå till tjänst med. Elsa berättar att hon tänker shoppa den bil som ska bli hennes sista, det är i varje fall vad hon tror. Richard, som säljaren heter, tar Elsa på fullt allvar och mig lägger han knappt märke till. Han lyssnar lyhört och låter damen i fråga få provsitta olika modeller.
När hon blir orolig över alla nya knappar sätter han sig på huk utanför förardörren och beskriver lugnt och pedagogiskt hur tekniken fungerar. Det var Richards proffsighet som sålde bilen och hans hundraprocentiga engagemang för den gamla damen öppnade dörren till affär. Nu valde Elsa till slut en Elantra (i30 hos oss) eftersom hon tyckte Sonatan var i största laget. Medan ekonomiavdelningen slutför pappersjobbet så slår sig Richard ner i en soffa och tillsammans går de igenom instruktionsboken från pärm till pärm.
Lyckligt leende med bilnycklarna i handen stegar Elsa ut till sin blänkande Hyundai. Säljaren är hela tiden vid hennes sida och hon får all uppmärksamhet i världen. Richard gör inte sken av att han bråttom trots att det är fredagskväll och klockan redan passerat åtta. För honom är nämligen affären minst lika viktig som för Elsa. Han har ingen fast lön utan måste sälja femton bilar i månaden för att få familjens ekonomi att gå ihop. Blir det ingen affär så blir det ingen lön och inte nog med det - för att han ska få sin provision måste jobbet utföras perfekt.
Elsa får svara på en flersidig enkät om hur Richard skötte sig och genomgående "A" är en förutsättning för att säljaren ska få sin provision. Nu var kunden jättenöjd, gav högsta betyg och Richard har en bil mindre att sälja för att klara familjens ekonomi den här månaden. Elmanövrerad förarstol och pigg motor var Elsas krav på sin nya kärra och jag kan lova att hon inte blev besviken. Stolen provas i alla riktningar och när vi ger oss ut i trafiken knuffar hon till mig med armbågen och säger: "en pigg bil för en pigg pensionär".
Pensionär håller bilen kär
Elsas silverfärgade Ford Taurus skiner i kapp med solen. Den har inte en enda repa i lacken eller stenskott i framrutan. I sjutton år och 5 000 mil har Forden varit hennes trotjänare, men nu har den gjort sitt. Nya oljefläckar på garagegolvet tyder 79-årigen som att det är dags för en ny kärra och amerikanskan har två krav på sin nästa bil som hon flera gånger betonar ska bli hennes sista. Den ska ha elmanövrerad förarstol och pigg motor.
Foto:
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.
